44 Perspektiv, begrepp och angreppssätt Idealtypsmodeller har redan använts vid studier av äldre tiders egendomsförhållanden, även omdet inte varit just den av Hedenius föreslagna modellen som tagits somutgångspunkt/^ Angreppssättet tvingar forskaren att välja ut idealtypens komponenter. Valet färgas lätt av det man uppfattar somnaturligt, och det leder ofta till någon formav anakronism eller etnocentrism. Omman t.ex. säger att det indianska egendomsbegreppet befann sig långt från en viss idealtyp, så har man förmodligen inte förmått sätta hngret på det konstitutiva hos indianernas sätt att uppfatta mitt och ditt.'^^'* Ett annat problem är att det är svårt att välja komponenterna på ett sådant sätt att tillämpningarna blir konsekventa och överensstämmande med vedertaget språkbruk. Begreppet familjelikhet förklarar på ett bra sätt de svårigheter man kan stöta på, om man försöker hnna en minsta gemensamma nämnare hos det, som i olika tider och på olika platser betecknats somegendom/äganderätt. Man kan visserligen peka ut en rad komponenter, som man associerar med begreppet (brukningsrätt, besittningsskydd, rätt till avkastningen, avyttringsrätt, vindikationsrätt, etc.), men dessa komponenter har i praktiken kombinerats på en rad olika sätt, vilket leder till att det blir svårt att dra en skarp gräns mellan äganderätt och andra rättsformer. I sin diskussion av svårigheten att dehniera ett genre-begrepp som »självbiografi» kommer Eva Ha:ttner Aurelius också fram till att man bör uppfatta termen somett familjebegrepp. Hon ger vidare en mycket rimlig förklaring till varför begrepp ofta inte kan definieras exakt; det är det faktum att de använts över långa tidsspann som gjort att betydelsekomponenterna förskjutits, men så långsamt att dessa glidningar inte observerats av språkanvändarna. Det är således ofta begreppens historia som gör dem besvärliga att definiera."^ Det finns en viss affinitet mellan detta betraktelsesätt och det, som Alf Ross och, oberoende av honom, Anders Wedberg anlade. Även hos dem betonas nämligen att begreppet äganderätt får sin innebörd i en viss situation, att det inte har en fix betydelsekärna utan att denna bestäms av kontexten. Ross och Wedberg talade om äganderätt som ett knippe av rättigheter, vars konkreta innebörd alltid måste preciserasP^ De kom här till samma slutsats som en av 1900-talets främsta rättsteoretiker, amerikanen W. N. Hohfeld. Hohfeld påpekade att
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=