Perspektiv, begrepp och och angreppssätt 41 darna innebar det ett totalt brott med den gamla ordningen när ett sådant återkallande blev omöjligt. Att följa släktledarnas föreställning om hur egendom borde hanteras skulle ha ställt kyrkan inför en oförutsedd förändring av spelreglerna, men att slå vakt omkyrkans besittningar innebar en lika häftig förändring av spelreglerna för släktledarna. Paludan analyserar ett brytningsskede oeh de konflikter som uppstod när olika uppfattningar om egendom, besittningsskydd och förutsägbarhet kolliderade. Christer Winberg har belyst en liknande problematik i sin studie av den svenska bördsrätten under 1600- och 1700-talen.-^ Liksom i det danska fallet handlar det om släktens latenta anspråk på jorden, även om bördsrättsbegreppet inte var knutet till konkreta gårdar (som odalrätten i det danska exemplet) utan var en mer abstrakt rätt att få del av en viss kvantitet ]ord. Winberg kan visa hur bördsrättsdebatten avslöjade fundamentalt skilda sätt att se på jorden, där en falang betonade individens perspektiv och en annan betonade släktintresset. Ett vidsträckt bruk av möjligheten att lösa in släktjord gav garantier för en viss typ av ordning, nämligen att jorden inte så lätt kunde vandra ur släktens händer. Samtidigt skapade ett sådant rättstillstånd stor osäkerhet bland de individer som sålde och köpte jord, eftersom köparna hotades av att förlora det de besatt och säljarna hotades av ersättningsanspråk. Effekten av denna osäkerhet blev att jordpriserna dämpades. En begränsning av bördsrätten skapade i stället större säkerhet för dessa båda parter, och drev upp prisnivån, men försämrade å andra sidan läget för dem, somville hålla jorden inom släkten. Både Paludans och Winbergs arbeten bidrar till att problematisera vad somär en »rationell egendomsordnmg» eller ordning över huvud taget. Det finns inte en sorts ordning och rationalitet utan flera, och de avspeglar sig i cgendomsreglcrna, eftersomdessa är en så viktig del av ett samhälles ryggrad. Därför kan man knappast förklara förändringar i egendomsreglerna (eller i andra institutionella system) utifrån en föreställning om en linjär utveckling mot bättre ordning och större förutsägbarhet. Det handlar snarare om att olika egendomsordmngar passar olika samhällsgrupper och aktörer olika bra. Beroende på dessa gruppers oeh aktörers maktposition kommer deras intressen att färga reglerna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=