32 Perspektiv, begrepp och angreppssätt analysens företrädare i stället hur vissa förändringar inom det institutionella regelverket var gynnsamma för framväxten av det moderna kapitalistiska samhället. I det ena fallet ses aggressionskontroll och disciplin somförutsättningar för en ny sorts mänsklig interaktion, medan i det andra fallet entydiga regler antas borga för investeringsvilja och flit. Men det finns, menar jag, en gemensam nämnare i det att man ser skapandet av en ny sorts ordning och, därmed, social och ekonomisk förutsägbarhet som det för den tidigmoderna perioden konstitutiva och det för framtiden väsentliga. I den övergripande (och vaga) karaktäristiken av epoken finns således ett mått av samsyn, även om forskarna betraktat perioden ur olika teoretiska perspektiv. Hur välfunnet begreppet »ordning» är skall jag återkomma till nedan. Hur skapades då denna nya ordning? Hur kan vi studera detta: såväl de ordnande ambitionerna somderas eventuella effekter? Det är föga förvånande att så mycken socialhistorisk forskning på senare år fått en närmast rättshistorisk inriktning, ty det är svårt att komma ifrån lagar, andra normer och rättspraxis om man vill analysera de processer, vilka kommit i fokus i och med disciplinerings- /civiliseringstematiken och den institutionella analysen. När Elias först började diskuteras inom svensk historisk forskning, av Eva Österberg, skedde det också med siktet klart inställt på det rättsliga materialet och dess potential för att belysa mentalitetsmässiga och kulturella förändringar.'' Inställningen till gamla lagar, lokala sedvänjor och nya, förändrande förordningar kan användas för att belysa statsmaktens allmänna sätt att förhålla sig till det övriga samhället. Beivrandet av olika ordningsbrott (i vid bemärkelse) kan tas till intäkt för att konkret diskutera kontroll, disciplin och åtalskampanjer. Mängden våldsbrott kan användas som en indikator på hur »oordnat» samhället egentligen var. Här har flera studier gjorts. Men det rättsliga materialet innehåller inte bara information omdet, somrubricerats som brott. En mycket stor del av domböckerna upptas av tvister och annat civilrättsligt material, vilket kan användas för att diskutera frågor om hur klart och entydigt regelverket var och vilka effekter det fick på den framväxande marknaden. Hur fungerade kreditmarknaden? Hur gott var besittningsskyddet? Det är frågor somligger närmare den intresseinriktning somAnderson och institutional economics står för, men de har, som jag velat visa, en affinitet med de frågor, somgäller brottslighet i och med att frågan om ordning ligger till grund också för dem. l
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=