320 Noter 86 Ölme 21 augusti 1637 s 921 (min kurs.). 87 Asker 5 mars 1649. ULA. 88 UDB 2 s 59tf. 89 Underrättens dom blev att käromålet ogillades, emedan besittarnas släktgren haft jorden oklandrad s<å länge. Svarandena skulle efock hå betala lösensumma tor bördsrätten, då de själva erkänt dess existens. 90 Se t.ex. argumentationen i SHR 1628, Paridorn von Horn m.fl./Johan Casimir, Liber eausarum. RA. Johan Casimir hade föregivit att motpartens timmerfolk med våld dragit till hans sätesgård Mem. Till detta svarades: »Vad är det för en grevlig sätesgård, som landbofogde, stallmästare, annan gårdsoeh husfolk och eljest en hop ladugårdsbönder under äre, och skulle lata tillfoga sig vald av 6 eller 7 timmermän? O, lät oss bliva vid sanningen, hon varar längst» (min kurs.). Yttrandet blir meningsfullt om man tänker sig att den talande uppfattar det som helt omöjligt att de uppräknade människorna inte hade försökt, och kunnat, försvara sig mot ett sådant angrepp. Johan Casimirs påstående måste därför vara osant. Se även SHR 1687, Fältviksborna/Christian Bozaeus. RA (böndernas argumentation). 91 SHR 1669, Gustaf Oxenstierna/Beata Ekorn, Liber eausarum, replican punkt 4. RA. 92 SHR 1675, Margareta Sparre/skattejordsägande i Nääs, Liber eausarum fol. 21 (min kurs.). RA. 93 »lura vigilantibus non dormientibus scripta.» Se även S Jägerskiölcf 1963 s 139ff; BärlingJB 16, 2 §, där betydelsen av vaksamhet understrvks; Atgärder s 9 (regeringsbeslut 27 juni 1621). 94 J E Almquist 1923 s 224. 95 C Winberg 1985 s 102. 96 O Brunner 1984 s 252 f. 97 O Fenger 1992 s 127ff. 98 Se t.ex. E Sandmo 1994 med ett flertal hänvisningar. 99 Se bl.a. A Floren & M Persson 1985. 100 F Graus 1987. 101 P Grossi 1990 s 44. 102 Jfr S-O Hansson 1992 s 125: något som »tas så för [givet] att en person inte explicit ägnar [det] någon medveten tanke så länge som världen är någorlunda nc')rmal». Detta ställs mot något som är undermedvetet i egentlig eller freudiansk mening. 103 Omman inte begränsar sig till det mer civilrättsliga materialet utan i stället inkluderar brottmålen, hnns det många exempel på att det yttre agerandet användes som tecken och som beslutsunderlag. Så menades det t.ex. vittna om ett brott om en mor försökte dölja att hennes nyfödda barn hade dött, medan ett öppet agerande förbättrade hennes position. Se framställningen i G Andersson 1996 s 40. Se även MTaussi Sjöberg 1996 s 132, som betonar hur viktigt ciet menades vara att allt skedde öppet, tydligt och utan hemlighetsmakeri. 104 Schmedemann s 325ff, 764ff. 105 Jfr S Ogilvie 1986 s 296f. Se även J E Almquist 1923 s 21, om ålderdomliga ceremonier för att upprätthålla kunskapen om var gränser gick. 106 Se t.ex. AJ Gurjcwitsch 1986 s 271; J Ghannon 1990; G Mascher 1995; Theologische Rcalcnzyklopädic, uppslagsordet »Arbeit» s 629.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=