RB 57

310 Noter brev, som svaranden (Christina Ribbings arvingar) åberopade, saknade relevans i sammanhanget. Det som behövdes var att man intygade med »köpebrev, uppbud och fasta på häradstinget [...] inte igenom en osedvanlig ordning medelst kungliga brev». 42 SRAP 15 bil. 26. I protokollet (s 79) sades att inlagan lämnats fram av Per Sparre, som dock inte betecknades som dess författare. 43 Se även SRAP 15 bil. 15 s 228. Köpebreven innehöll således formuleringar som att Kungl. Maj:t »avhänder sig och efterkommande konungar samt Sveriges krona» godsen ifråga och tillägnar dem köparen »till evärdelig ägo». Detta var i enlighet med de formföreskrifter som fanns i JB 12. 44 Se även SRAP 15 bil. 14 s 224 (»i god och opåtald tro»). Jfr O Lindqvist 1956 s 136. 45 SRAP 15 s 281. Det erkändes däremot att sådan talan förts mot donationerna (SRAP 15 s 280). 46 KrLL = MELL, JB 1 och 25. 47 SRAP 15 s 281 punkt 4. 48 JB 18 (KrLL), 25 (MELL). Märk att man vid 1655 års riksdag tänkte sig att kronan skulle kunna åberopa bördsrätt för att återfå sina gods. SRAP 5:2 s 362f. Se även S Dahlgren 1964 s 101. Bördsklander avskars dock vid fastans erhållande (C Winberg 1985 s 83 ff), varför ett sådant anspråk inte längre kunde vara aktuellt vid denna tidpunkt. 49 Se t.ex. SHR 1686, G Kurck och G Gyllenstierna/Nils Brahe. RA. Mer om detta mål i kapitel 7. 50 S Dahlgren 1964 s 7 (om konungaeden). Se även MELL, KB 3 s 22 n 17 (kommentaren). 51 SRAP 15 bil. 10 s 196. 52 K. Maj:ts resolution 22 oktober 1686; Alla riksdagars och mötens beslut, III s 1955ff. Se även en liknande formulering i SRAP 15 s 222. 53 SRAP 15 s 76. 54 Ibid. s 222. 55 K. Majrts resolution 22 oktober 1686; Alla Riksdagars och mötens beslut, III s I955ff. 56 SRAP 15 bil. 10 s 193f. 57 Ibid. s 196, 199. 58 C W U Kuvlenstierna 1917 s 194ff, 219. Diskuteras i J E Almquist 1923 s 190ff. Såvitt jag förstår är de dock eniga omatt principen (hävd kan ej åberopas mot kronan) slår igenom under Karl XI:s tid. Se även OUndén 1969 s 145. Jfr även A Holmbäck 1920 s 24, som nämner hur Västgötalagen gav bonde vitsord framför konung vid gränstvist. Här handlar det alltså inte om hävd, men bestämmelsen belyser ändå hur kungamaktens rättsliga ställning i ägotvist mot enskild var svag. 59 1617 års adelsprivilegier, §XLIV. 60 SHR 1664, Garl Andersson/Karin Månesköld. RA (omnämnt i kapitel 3). Se även SHR 1653, Claes Tott/Gustaf Grotz. RA. 61 Karl IX, JB 25. 62 MELL, KB 5, 4 § (min kurs.). Se även kommentaren s 25 n 42. 63 SRAP 5:2 bil. H (PMangående omistande jordegods), s 258 ff. 64 C W U Kuylenstierna 1917 s 204.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=