Jord, rätt och tradition 27 Kapitel 7 innehåller ett längre resonemang kring varför urminnes hävd hade en så stark ställning i det svenska samhället före ca 1700. Här dras trådarna från de tre föregående kapitlen samman, och jag försöker visa hur 1600-talets förståelse av vad egendom och urminnes hävd var i sin tur kan bidra till vår förståelse av problemkomplex somheder och mentalitet, lokalsamhällets betydelse, ekonomiska incitamentsstrukturer i förkapitalistiska samhällen, samt övergången från en minnesbaserad till en skriftlig kultur. Kapitel 8 diskuterar hur kopplingen mellan hävd och nedlagt arbete skall förstås. I detta sammanhang problematiseras även vad »åverkan» egentligen var under äldre tider, samt i vad mån dessa perioder karaktäriserades av mycket våld. I kapitel 9 analyseras den syn på hävd, arbete, besittningsskydd och äganderätt som framkommer av förarbetena till 1734 års lag. Jag jämför också den nya lagens slutliga utformning av hävdebestämmelserna med den medeltida lagens. Exempel från rättspraxis behandlas så, varpå kapitlet avslutas med en diskussion kring orsakerna till de förändringar somkunnat påvisas. I kapitel 10 sammanfattas undersökningen, varpå resultatens Implikationer för forskningsläget utvärderas. Sammanfattningsvis: Under den period, som utgör empirisk tyngdpunkt för undersökningen (1600-talet och det tidiga 1700talet), kännetecknades bebyggelseutvecklingen av såväl ödeläggelse som nyodling. Den politiska situationen färgades först av kungamaktens överlåtande av jord och jordintäkter på adeln, sedan av kungamaktens försök att återfå dessa resurser. Slutligen karaktäriserades rättsuppfattningen av en öppenhet för lokala sedvänjc^r och lokala samtycken. Det är i samspelet mellan dessa förhållancfen som tidens jordtvister blir begripliga, och som vi får en möjlighet att förstå hur man såg på rätt till egendom.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=