304 Noter 49 En tydlig argumentation finns i SHR 1649, Jonas Burc/Wilhclm Philip. RA. Assessorn Gyllenstierna sade här att frågan var om rår och rör skulle gå före urminnes hävd, dvs. ombyggningabalkcn 26 och 28 gick före jordabalken 1. Han svarade sedan själv, att detta var omdebatterat i praxis och att man brukade anse att en laga hävd, som kunde bevisas, skulle gå före rår och rör. Frågan behandlades även i SHR 1683, Nils Brahe/Tibble jordägande, Mörlings votum. RA. Här sammanfattade Mörling vad han ansåg vara den »gamla» synen på saken, vilken överensstämde med Gyllenstiernas uppfattning. Han lade dessutom fram sin egen, nyare syn. Vad avser den nya synen behandlas Mörlings yttrande i kapitel 9. 50 K. Brev till Kammarkollegiet ommätningen på Gotland, 11/10 1690. Tryckt i Samlingar i landtmäteri. 51 Se även A Botin 1798 s 145ff om begreppet »inlagda hemman». 52 K. Brev till Direktör Gripenhielmatt rannsaka omförkomna hemman, 1/7 1691. Trvckt i Samlingar i landtmäteri. 53 Se t.ex. K. Instruktion för Direktör Transchiöld och Assessor Werving, 17/4 1695, inledningen. Tryckt i Samlingar i landtmäteri. 54 Kammarkollegii fullmakt, 21/3 1634. Tryckt i Samlingar i landtmäteri. 55 Se S Rahmqvist 1996 s 309 om dessa båda hemman. Flat var under medeltiden del av Uppsalakyrkans jord, och i Angebv fanns det tre skattegårdar och två frälsegårdar. 56 SHR 1664, Carl Andersson/Karin Månesköld, Fiber causarum. RA. Karin Månesköld var förmodligen gift med Christer Knutsson på Tomta, Knutby socken. Se G Elgenstierna Band V s 328. 57 Se ovan, avsnittet Tillägnclse av ödelagda marker. 58 MEFF, KB 3 (= KrFF, KB 2) (min kurs.). 59 SHR 1664, Carl Andersson/Karin Månesköld. RA. 60 SHR 1653, Claes Tott/Gustaf Grotz. RA. 61 SA Nilsson 1964c s 25f. Att adeln kunde finna stöd i urminnes hävd framkommer t.ex. av Hertig Johans stadga 1590, punkt 15. Här ser man en mer restriktiv hållning till urminnes hävd. Det poängteras att sådan hävd endast gäller där rå och rör inte finns (Svenska Riksdagsakter I del 2 nr 643). Denna stadga anses ge uttryck för hertig Karls ståndpunkt. Sej E Almquist 1923 s 199, 221, samt S A Nilsson 1952 s 89ff. 62 Karl IX, JB 25. 63 Jfr kapitel 2, avsnittet Två sätt att se på hävd. 4. Besittning och hävd i norm och lärd diskurs 1 C Rålamb 1679 s 1 f. 2 Ibid. 3 Jfr ovan, kapitel 2. 4 MEFF, JB 1-25 (överlåtelse av egendom), 26-31 (Icga), 33, 35 (tvist). 5 Jfr C Winberg 1985 s 83. 6 KrFF, JB 18 (= MEFF, JB 25) med ett tillägg (1 §) som reglerar säljarens ansvar mot rätt ägare, som förlorat sin jord genomförsuttet klander. 7 Jfr principen »Vigilantibus non dormientibus jura subveniunt»; F B Curzon 1988 s 461.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=