Noter 303 dela. 3 april 1757, 3 §. I skog må man få så stor del som svarar mot ens »ägande del i byn». 17 augusti 1762, 6§. När man behandlade frågan om delningsgrund, dvs. efter vilken princip som jorden skulle omfördelas, sade man dock att som regel fanns byamålet att gå efter. Men om grannarna inte skulle känna till något byamål så bek man tilldela var och en lika stor areal som han i jämförelse med grannarna av äldre tider oklandrat haft (dvs. hans hävd) (17 augusti 1762, 14§). 27 5 april 1757, 3 §. 28 17 augusti 1762, 2 och 5 §§. 29 Jfr framställningen i G Inger 1986 s 147f, där det talas om att »bygemenskapen» bibehölls efter storskiftets genomförande. Med detta torde dock närmast avses att ingen utflyttning från bvkärnan föreskrevs. 30 Jfr R Pettersson 1995. 31 För detta synsätt, se även SOU 1947:38 s 42 (situationen enligt 1734 års lag): »bydelägarnas rätt till det på marken utlagda området tedde sig mera såsom en tillfällig nyttjanderätt i byns samfällda mark än såsom äganderätt till en fastighet i nutida mening.» 32 Om oklarheten beträffande vad man egentligen ägde före storskiftet, se B Olai 1983 s 160f. 33 Desertion and Land Colonization in the Nordic Countries c. 1300-1600, 1981, s 106. Sej Mvrdal 1987 för ett försök till syntes beträffande den kvantitativa utvecklingen under 1500-talet'J Wcibull 1958 för metoden att ställa tiondematerialet mot landsböckerna, för att på så vis komma åt den verkliga ödeläggelsen. 34 S Helmfrid 1962 s 86ff, s 91 (citatet). Se även D Fiannerberg 1971 s 39. 35 L-OLarsson 1970; E Orrman 1972 och 1973. 36 G Dahlbäck et al 1973. 37 Desertion and Land Colonization in the Nordic Countries c. 1300-1600, 1981, s 107, 123f. 38 J Weibull 1958 s 273 n 30, 267 (med hänvisning till G Olander). 39 Sej Mvrdal 1996. 40 KrLL, BB 32 (= MELL, BB 25). 41 KrLL (-MELL, BB 21). 42 KrLL (= MELL, BB 23). 43 KrLL, BB 41. Se åven MELL, kommentaren s 149 n 250. Av lagtexten framgår att man tänkte sig en nyuppodlingssituation där de gamla byinnevånarna (eller deras arvingar) komtillbaka. Det handlade alltså inte omatt någon helt nv person övertog den ödelagda marken. Jfr kapitel 9 om 1692 års bvggningabalksförslag, samt G Bjarne Larsson 1994 s 149f. 44 Ä Holmbäck 1920 s 23. 45 WEhn 1991 s 59. 46 MELL, JB 1, I §• 47 KrLL, JB 1, 1 §. 48 Om Kristoffers landslag se C-O Sommar 1942, JE Almquist 1959, samt G Bjarne Larsson 1994. Ingen av dessa diskuterar dock betydelsen av tillagget i JB 1.1 ett tidigare arbete (J E Almquist 1923) skrev Almquist däremot att tillägget inte avsetts innebära någon n^•het av reell innebörd (s 175). Samma antagande gjordes av CWU Kuylcnstierna 1917 s 164 n 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=