302 Noter 3 Se bilaga 1 del II. 4 C Winberg 1985 s 85ff, 101. 5 Åtgärder s 93 punkt VIII. Se även C WUKuylenstierna 1917 s 1701. 6 Se t.e.x. SHR 1628, Nils Persson/fru Carin Bagge; 1638, Botved Kränks änka Elisabet/Bror Andersson; SHR 1686, Erik Eriksson/Karin Fluur &; Per Jöransson. RA. Även UDB 4 s 134, 138 (Mårten Eriksson sålde Knut Nilssons hemman till Jonas Bure). 7 Kongl. Maj:ts nådiga förklaring angående lagens rätta förstånd och tillämpning i mål, som röra klander å fast egendom, samt vad ytterligare vid lagfarts beviljande bör i akttagas. 14 maj 1805. Tryckt i Kongliga Plakater och Förordningar. 8 Se t.ex. CWinberg 1981 s 2831; MÅgren 1992 s 257; U Rosen 1994 s 41, 148. 9 KrLL, BB 4 och 6 (= MELL, BB 3 och 5). 10 KrLL, BB 11 (= MELL, BB 10). Se även M Bäärnhlelm 1995 s 33. 11 KrLL, BB 14 (= MELL, BB 13). 12 WEhn 1991 s 481. 13 K. Brev till Göta Hovrätt, 2/9 1689. Återgivet efter A Botin 1798 s 881, samt P Abrahamsson 1702, kommentaren till BB 4. 14 Justitiedeputationen 1731, inlaga nr 29. R 2550. RA. Se även Förordning angående förmedlade hemmans lott vid skogsdelningar, 13/7 1742 (tryckt hos A Botin 1798 s 8911). 15 SHR 1687, Olof Persson i Dingtuna/ErikJönssc^ns arvingar. RA. Se framför allt relationen och referentens votum(i liber causarum). 16 MBäärnhielm 1984 s 55ff. 17 Lantmäteriinstruktion, 20/4 1725, 3 § (min kurs.). Tryckt i A Modeer 1765. 18 Äldre Kommittéarkiv 19, Juridiska fakulteten i Uppsala (1821), om bvggningabalken, s 109-127. RA. 19 Ibid. s 127. 20 Äldre Kommittéarkiv 19, Juridiska fakulteten i Uppsala (1821), om jordabalkens nionde kapitel. RA. 21 Ibid. s 99. 22 Äldre Kommittéarkiv 19, Göta hovrätts anmärkningar (1827) till byggningabalken (min kurs.). RA. 23 Ibid. Gunnar Prawitz har i en artikel (GPrawitz 1953) hävdat att skillnaden 1 fråga omhur man såg på byarna följde en tydlig geografisk gränslinje. Sydväst om en linje som gick från Brömsebäck och upp till gränsen mellan Svealand och Götaland skall man ha sett byarna som de facto uppdelade, medan man norr därom uppfattade det som att marken var byns och bymedlemmarna hade ideella byandelar. Att just Göta Hovrätt anslöt sig till det förra synsättet tycks stödja Prawitz uppfattning, men själv har han inte angivit några egentliga belägg för att de båda uppfattningarna - som tveklöst fanns — skulle ha följt denna strikta linje. Omdenna problematik se även G Winberg 1985 s 93 n 60. 24 Skiftesstadga 4/5 1827, kapitel 1, 1 § (min kurs.). Tryckt i Th Björck 1851. 25 K. Majits kungörelse och förordning om hemmans ägors läggande i storskifte, 5 april 1757; K. Maj:ts förnyade stadga omstorskiftesdelning och vad därvid i akt tagas bör, 17 augusti 1762. Tryckta i A Modeer 1765. 26 En ogin granne skulle inte kunna hindra de andra i »bolaget», när de ville
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=