Noter 299 48 Jfr Women and property - women as property, 1984, s 2; A Reeye 1986 s 41 f. 49 E Ha;ttner Aurelius 1996 s 25-43. 50 Liknande slutsats hos A Reeve 1986 s 11. Se även svenska författare som L Werin 1979 och G Skogh &J-E Lane 1993, somalla ansluter sig till detta synsätt. 51 WNHohfcld 1964 s 28 (min kurs.). 52 Jag väljer att för enkelhetens skull tala om rättigheter och skyldigheter, väl medveten omatt Hohfeld räknade medfyra typer av rättigheter; denna distinktion saknar dock praktisk relevans här. 53 M Bäärnhiclm 1995 s 2iff, 32. 54 A Reeve 1986 s 39ff. 55 Encyclopedia of the Social Sciences, »Property» s 591. 56 Se även L C Becker 1977 s 20f, som räknar med ca 1 500 möjliga och tänkbara egendomsregimer, på basis av en analys av komponcntkombmationcr. Se även C Donahue Jr 1980 s 31. 57 För en annan historiker som ansluter sig till samma synsätt, se S Reynolds 1994 s 53-57. 58 A Reeve 1986 s 4lf (min kurs.). 59 Jfr M Bäärnhiclm 1984 s 50, som kallar detta »istidsmetoden». 60 Ett intressant exempel på en analys av äldre tiders ägoförhållanden finner man i A Loit 1979. Loit gör här en föredömligt klar utredning av vilka olika rättigheter och skyldigheter somföljde med bördsrätten. Fåan avslutar dock med att argumentera för att bördsrätten bör betraktas som, dvs. klassificcras som, en sorts äganderätt eftersom den inbegrep avyttringsrätten. Det tycks mig lite oklart och möjligen också lite anakronistiskt varför man skall se just avyttringsrätten somdet för äganderätten avgörande. 61 B Malinowski 1947 s 17-21. 62 A Reeve 1986 s 42; M Bäärnhielm 1995 s 18. 63 M Bäärnhiclm 1995 s 19. Se även G Sandvik som i anslutning till EILA Flart väljer samma metod; G Sandvik 1965. 64 O Fenger, B Moller Knudsen & H Reinholdt 1982 s lOf (citatet), 37. 65 Ibid. s 117. 66 Ibid. s 46, 48. 67 Ibid. s 48. 68 Ibid. s 15-28. 69 Ibid. s 22 f. Flur termerna dominiumoch ms förändrades efter antiken diskuteras mer utförligt i R Tuck 1979. G Sandvik 1989 s 230ff diskuterar den förändring, som låg bakom termerna dominium directum och dominium utile. 70 O Fenger, B Moller Knudsen & H Reinholdt 1982 s 109. 71 Ibid. s 111. 72 Ibid. s 117. 73 Både i äldre tider och idag har det förckommit/förckommer det att en fastighet varit/är föremål för rättigheter från mer än en person. 74 Jfr A Reeve 1986 s 165. 75 A M Honoré 1994 s 88 ff. 76 Förarbeten I s 14 (min kurs.). 77 Förarbeten VII s 246.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=