298 Noter 10 P Anderson 1987; G Oestreich 1982 s 271; S Brcuer 1987 s 56. 11 Se E Österberg 1991, och flera uppsatser på samma tema. 12 The Brenner Debate, 1985, s 10-63. 13 S Breuer 1987 s 49, 5lf. Se även S Breuer 1991 s 68ff. 14 J Sundin 1992 s 447-452 (citatet s 452). 15 RThunander 1993 s 284. 16 Jfr kritken i N Runeby 1964. 17 K Strömberg-Back 1963 s 34-58 (särskilt s 40, om sedvanerättens position enligt ny rättsuppfattning, s 43, om privilegiernas position), s 113 (Sparres lagstiftningsbegrepp), s 131 (Sparres betoning av samtycket). 18 MELL, KB 5, 7§. 19 K Malcus 1969, särskilt s 70f. 20 Å Hermansson 1962 s 274, 287. 21 S Dahlgren 1964 s 7ff. De paragrafer som kunde uppfattas som stående i motsats till varandra var KrLL, KB 4, 3 § (om kungens löfte att inte avhända någon något gods utomefter lag och laga dom) och 5 § (omkungens rätt att dra in abalienationer som föregående regenter gjort). En paragraf som inbjöd till olika tolkningar var just KB 4, 5 §. 22 C Rålamb 1679 s 2. 23 JB 4 (likalydande i MELL och KrLL). 24 K Strömberg-Back 1963 s 106ff. 25 HYlikangas 1984. 26 För exempel på sådana tolkningssvårigheter, se C Winberg 1985 s 27, 63, som visar att landslagen innehöll motstridande anvisningar om hur bördemannagruppen skulle avgränsas. Se även NEdling 1951. 27 HYlikangas 1984 s 149. 28 Att lagen hade en »självklar» auktoritet fastslås även i R Thunander 1993 s 8. 29 Rättegångsprocess 23 juni 1615 (min kurs.). Tryckt i Schmedemann. 30 S Hagberg 1995 s 60f. 31 Se även D Sugarman & G R Rubin 1984 s 113f. 32 H Paludan 1995. 33 Ibid. s 22. 34 Ibid. s 29. 35 Ibid. s 35, 133 (kritik av Brunner). 36 Ibid. s 38ff, 85f, 92. 37 C Winberg 1985. 38 D Schwab 1975 (min översättning). 39 Se Power and Economic Institutions, 1991, särskilt inledningen av Bo Gustafsson. 40 A Reeve 1986 s 13. Se även G Donahue Jr 1980 s 28; P Grossi 1990 s 41. 41 C Donahue Jr 1980 s 30. 42 A Reeve 1986 s 9ff, 38ff. 43 S Hagberg 1995 s 62. 44 I Hedenius 1975. 45 A Ross 1953 s 206ff; A Wedberg 1951. Diskuteras vidare i T Eckhoff 1969. 46 Se t.ex. MBrocker 1992 s 400. För begreppet familjelikhet se L Wittgenstein 1978, §§66, 67. 47 Se C Winberg 1985 (s 2). utgår ifrån en från romersk rätt hämtad idealtyp som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=