26 Jord, rätt och tradition gång till eller avsaknad av jord påverkade starkt den enskildes möjlighet att försörja sig; detta gällde såväl för bonden, som brukade jorden själv, somför adelsmannen, somuppbar inkomster i kraft av sin rätt till jorden. Men rättstvisternas utgång hade också en betydelse som gick utöver det enskilda fallet och de enskilda parterna. Domarna påverkade uppfattningen av vad som var gällande rätt och därmed kom de, som jag skall visa, att influera det politiska livet på central nivå, eftersomfrågan omrätten till de feodala jordräntorna tidvis var ett hett stridsämne i relationerna mellan krona, adel och bönder. Det är genom ett studium av sådana jordtvister somvi kan komma förbi den kamerala nivån och se lite mer av hur konkreta jordlotter hanterades ute i samhället. I kapitel 2 kommer forskningsläget, eller forskningslägena, att presenteras, liksom de teoretiska, metodiska och källmässiga överväganden som styrt arbetet. Här kommer tematiken kring lag och rätt att följas upp, i det att den tidigmoderna statens karaktär och effekter diskuteras. Här preciseras även hur begrepp somegendom och äganderätt skall hanteras i analysen. I kapitel 3 diskuterar jag i vilka situationer som det var principiellt möjligt att hävdeanspråk skulle uppstå. Härigenom vill jag försöka åskådliggöra hävdens potential och samhälleliga betydelse, eftersom jag menar att detta inte kan mätas på något annat sätt. Kapitlet bidrar också till att problematisera frågan vad en tidigmodern, svensk by egentligen var, och visar att urminnes hävd kunde ha en enorm sprängkraft i det att den kunde sätta viktiga bestämmelser i byggningabalken och konungabalken ur spel. I kapitel 4 behandlas urminnes hävd såsomrättsfiguren framträder i lagar, lagförarbeten och lärda kommentarer. Det rör sig om en lärd diskurs, inomvilken frågan om hävdens räckvidd och moraliska berättigande var central. Här diskuteras också den stora vikt somlades vid besittningsbegreppet och, allmänt, vid trygga besittningsförhållanden. I kapitel 5 kommer jag att belysa hur vissa begrepp och argument var gemensamma för rättsdiskurs och politisk debatt. I kapitel 6 behandlas urminnes hävd såsom den framträder i rättspraxis. Betoningen ligger här vid att klarlägga hur påståenden om vunnen hävd kunde ingå i olika argumentativa strategier. Här kartläggs även vilka sociala grupper somanvände sig av hävdeargumentet, och användningen av argumentet över tid. Slutligen analyseras vilket utfall somurminneshävd-tvisterna fick i Svea hovrätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=