272 Att hävda sin rätt: slutsatser och implikationer och kortsiktigt verkande faktorer, somjag menar har stor betydelse för vår förståelse av det äldre agrarsamhällets karaktär och förändringspotential. Undersökningen har således riktat uppmärksamheten mot den starka ställning som landslagen måste anses ha haft även mycket lång tid efter sin tillblivelse under medeltiden, mot den förskjutning i riktning mot en mer kritiskt-reflexiv tillämpning som kommer till uttryck under sent 1600-tal, och mot lagstiftarnas ambition att låta lagen bli så identisk med »det rätta» som möjligt. Undersökningen har också visat hur stort inflytande de i lokalsamhället bofasta tidigare måste ha haft, och hur statsmakten mer kraftfullt började försöka frigöra sig och domstolarna ifrån detta inflytande kring sekelskiftet 1700. Undersökningen har argumenterat för att perioden måste förstås utifrån de tankar sompå senare år lanserats om hur minnesbaserade, muntliga kulturer fungerar, och hur de föränciras när en systematiserad skriftliirhet blir den dominerande - O kommunikationstekniken. Undersökningen har vidare visat hur förhållandet mellan nedlagt arbete och rätt till egendomvar en viktig komponent i diskussionerna kring äganderättens avgränsning, och att den ökande restriktiviteten mot hävd och mot andra sätt att vinna rätt genom nedlagt arbete kan ses som en del i den ideologiska tyngdpunktsförskjutning som var en del av moderniseringssträvandena. Slutligen har undersökningen visat att vikten av att försvara sin rätt och föreställningen omhur man skall försvara sin rätt kan ses som grundläggande mentala strukturer, vilka präglade egendomsreglerna men vars betydelse med stor sannolikhet sträckte sig betydligt längre än så. Men hela detta bitvis komplicerade orsakssammanhang måste i sin tur fogas in i ett större perspektiv, som tar sikte på den grundläggande karaktären hos det samhälle vi studerar. I lågteknologiska samhällen, där det krävs mycket arbete för att över huvuci taget upprätthålla någon livsmedelsproduktion, blir önskan att hålla jorden i hävd det alldeles överskuggande målet för ekonomi, politik och rättsordning. Önskan att till nästan varje pris somhelst undvika ödeläggelse kommer därför att prägla synen på besittnmgsskyddet, både inom bondebefolkningen och inom statsledningen. Om det i ett såciant samhälle dessutomhnns relativt få människor i förhållande till de krav som ställs på samhället i fråga, skärps behovet av att ge rättsskydd åt de brukare, somfaktiskt tar hand omjorden och bidrar till landets »kultur». Mvcket talar för att man bör
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=