Att hävda sin rätt: slutsatser och implikationer 271 na rättigheter gjorde att statsledningen hårdare tryckte på det allmänna bästa. Som jag har visat, kan man se det sena 1600-talets betoning av byggnmgabalken — som utgick ifrån bygemenskapens rätt snarare än individens - somett annat uttryck för uppfattningen att hävdvunnen rätt mte fick gå ut över det, som var bra för kollektivet. Det fanns en påtaglig parallellitet mellan det tänkande, som dominerade den politiska debatten, och det, som rörde jordägande och hävd. I analysen av jordtvister, lärd diskurs c'lch politisk debatt har jag flera gånger återkommit till hur viktigt det var att tydligt hävda sin rätt. Genom jämförelser utifrån litteratur har föreställningens genomslagskraft i det tidigmoderna (och även äldre) samhället ytterligare understrukits. Jag tror att denna föreställning är avgörande för att kunna förstå den dåtida synen på rättigheters uppkomst och utsläckande, men att den dessutom kan bidra till flera andra vetenskapliga diskussic'inspunkter, såsom vad »ära» och »heder» egentligen var och hur man skall förstå den dåtida politiska kulturen. Lika viktig men mer svårfångad tycks föreställningen om det yttre beteendets signalfunktion vara. Även här vill jag hävda att man har större förutsättningar att förstå varför vissa uppgifter förs fram och tillmäts värde vid den rättsliga bedömningen om man utgår ifrån idén att det konkreta yttre agerandet menades säga något om det abstrakta rättsförhållandet. Det förefaller som om man här är en annan sorts samhällelig semiotik på spåren, en det förgångnas teckenlära där det för ögat iakttagbara tycks spela en mycket stor roll. Ytterligare forskning kan här bidra till att närmare fixera innebörd och funktion hos föreställningen ifråga. Den kvantitativa betydelsen av urminnes hävd i det äldre svenska agrarsamhället har här lämnats åt sidan, eftersom jag anser att det är ytterst svårt att göra några meningsfulla beräkningar. Det man kan säga är, att i takt med att forskningen kan klarlägga hur omfattande ödeläggelsen var (partiell ödeläggelse inbegripen) och hur byamarkerna disponerades så kommer man att få ett bättre underlag för att bedöma sannolikheten av att jorci hölls under åberopande av hävd. Men även omslutsatsen av en sådan (omfattande) prövning skulle bli att urminnes hävd var ett förhållandevis betydelselöst förvärvssätt jämfört med de »vanliga» laga fången, så har ändå denna undersökning frilagt både strukturella förhållanden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=