Ått hävda sin rätt: slutsatser och implikationer 269 Men i betoningen av statlig insyn låg samtidigt en betoning av tydlighet oeh publieitet, somblev ännu tydligare under tidigt 1800tal. Även om mycket av det som skrevs om urminnes hävd i 1734 års lag inte var alldeles nytt i sak, så innebar det ändå en stor förändring att reglerna nu samlades på ett ställe (i 1734 års lag) ty där var de mer tillgängliga för alla. Vad som var rätt blev därmed mer tydligt oeh entydigt. Tidigare hade lagen varit oklar i det att jordabalkcn kunde anses säga en sak oeh byggnmgabalkcn en annan. Hur de förhöll sig till varandra behandlades inte i lagen utan framgick först vid varje rättslig prövning. Det var först då somman bek veta om urminnes hävd verkligen alltid var orubblig, eller om det fanns situationer i vilka byggningabalkens delningsprinciper tog över. I och med den nya lagen blev det lättare för var oeh en att ta reda på och förstå vad som gällde. Man kan därför säga att lag oeh rätt komatt bringas i bättre samklang med varandra, att lagen kom att bli det somframför allt uttryckte det rätta. Detta resultat låg också helt i linje med de direktiv som 1686 års lagkommission hade fått; att ur lagen utesluta bestämmelser som kommit ur bruk, att i lagen infoga giltiga bestämmelser som ditintills bara funnits i förordningar, att ändra lagen på de punkter där praxis förskjutits genom sedvänja eller riksdagsbeslut, »så att allt må bringas i god ordning». Reglerna blev således tydligare oeh deras effekter, förmodligen, mer förutsägbara. Kunskapen omdet rätta gjordes mer allmänt tillgänglig, samtidigt som domstolarna började göra sig mindre beroende av den lokala kunskap om ägoförhållandena, vilken tidigare varit så viktig. Detta var inget som bara skedde på det fastighetsrättsliga området. Så kan man t.ex. se avskaffandet av edgärdsinstitutet och dess ersättande av den legala bevisteorin (år 1695) som vtterlitiare ett uttrvck för att det fanns en ambition att ersätta en y O » viss typ av lokal kunskap (omvemsom var skyldig) med en annan typ av kunskap, som växte fram ur en process där man vägde två oberoende vittnens uppgifter mot varandra.'’ Sammanvägningen gjordes av domstolen, som därmed började kontrollera vad som skulle gälla som sanning på ett helt annat sätt än vad som tidigare vant fallet. man sammanfatta dessa tendenser, måste den ökade betoformell och statsauktoriserad kontroll i kombination Skall ningen av med betoningen av bättre insyn och eventuellt större förutsägbarhet för den enskilde individen Ivftas fram. Den nya typ av ordning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=