Att hävda sin rätt: slutsatser och implikationer 263 som ytterligare ett tecken på att det fanns adelsintressen bakom Kristoffers landslag.' En annan förklaring, somåtminstone är värd att reflektera över, gavs i en av 1600-talets juridiska dissertationer. Författaren menade nämligen att ägoförhållandcna i byarna hade vant så röriga vid 1400-talets mitt att man av den anledningen helt enkelt bestämt sig för att låta människor behålla det, somde under lång tid faktiskt brukat. Att det skulle kunna ligga något i detta antagande kan motiveras med hänvisning till att den senmedeltida ödeläggelsen tycks ha varit som mest omfattande under 1400-talet. Att författaren antog ett sådant samband mellan oklara ägoförhållanden i byarna och lagrummet i Kristoffers landslag säger kanske främst någe^t om hur han uppfattacie sm egen tid. Undersökningen har visat att urminnes hävd var ett argument som under 1600-talet ofta förefes frami situationer där kunskapen omägoförhållandena var dålig. Det har också framgått att byarnas egentliga karaktär inte var så entydig. Var de samarbetsorganisationcr för bönder vilka ägde konkreta jordlotter, som dock låg blandade om varandra, eller var byarna reella ägoenheter, i vilka bönderna bara hade ideella andelar? Om det senare var fallet, hur skulle då den ideella andelen mätas? Med hjälp av tomten, skattläggningen eller vad? Man får ett starkt intryck av att byarnas Innevånare i praktiken betraktade de inägor, som de faktiskt brukade, som sin egendom och att detta ibland ledde till problem. Om någon hade mer jord än vad han borde ha enligt byamål eller enligt skatt, ledde det till missnöje bland de andra i byn. Dessa menade att en korrigering borde ske, i all synnerhet omdiskrepansen uppstått därigenomatt uppodling skett utan behörigt tillstånd, eventuellt under en tid då andra gårdar i bvn varit obebodefa. Ett annat problembestod i att innehaven kunde gå på tvärs mc^t i terrängen utmärkta gränser, vilket tvingade domarna att välja sida för eller emot gränsen. Ett tredje problem bestod i att omman inte respekterade och stadfäste folks faktiska jordinnehav så menades det kunna leda till att liknöjdhet och oföretagsamhet spred sig i samhället. De oklarheter som fanns inom byarna kan ha haft sin upprmnelse i många olika saker: spontana uppodlingar, arvsskiften, byten somaldrig åtföljts av formell lagfart (s.k. hävdebyten). Det gemensamma för dem alla var att de bottnade i lokala bruk som statsmakten uppenbarligen hade dålig insyn i. När det uppstod tvist och saken kominför rätta, rubricerades den ofta somgammal hävd eller urminnes hävd. En rätt intygad hävd vägde tyngre än rå och
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=