Alot ett nytt synsättf 261 sätt (ej endast för köp, byte och gåva, som tidigare varit fallet). Uppbudsförfarandet kunde å andra sidan avskaffas, eftersom det sinkade ärendet i onödan.Följden av dessa stadganden skulle bli att »envar, som vill förvärva sakrätt i fast egendom och däromavhandlat med den person, vilken i lagfartsprotokollet såsomägare ar sist uppgiven, kan [...] vara vidsin rätt tryggad.»^'^^ Utformningen av jordabalken styrdes således (bland annat) av föreställningen om att en viss typ av systematiserad skriftlighet fanns att tillgå. Detta gjorde att man fann yttre handlingar och ceremonier obehövliga för att påvisa överlåtelse av egendom. Utformningen styrdes också av icfén att det vore orimligt att förutsätta att någon frivilligt skulle överge sm fasta egendom. Det gjorde att man inte ville räkna med överlåtelse av egendom genom tyst samtycke. Detta bidrog i sin tur till skrivningarna om hävd. urminnes som inte helt togs bort men som uttryckligen sades vara något helt annat än ett laga fång. Slutligen kan man notera att motiverna flera gånger gav uttryck för uppfattningen att det fanns gott ommänniskor i landet, vilka var villiga att bruka jorden (somlandbönder, ominte annat).Det fanns därför knappast något skäl att räkna med ödeläggelse som något egentligt problem, och därmed inte heller någon anledning att sanktionera (möjligen orättfärdiga) innehav sombidrog till landets uppodling. Viktigare var att slå vakt omden privata äganderätten och att reglera relationen mellan jordägare och landbönder.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=