Mot ett nytt synsätt? 257 När VI 1 stället betraktar det sena 1700-talets och det tidiga 1800talets Sverige ser bilden något annorlunda ut. Det finns fler människor och en aktiv nvodlingspolitik har gjort problemet med ödeläggclse betydligt mindre påträngande. Sannolikheten för att det skulle vara svårt att få någon att ta hand omjorden förefaller mindre. Samtidigt har det börjat ske en viss teknologisk utveckling, som medfört att mte bara hårt arbete år viktigt för att få jordbrukssektorn (och därmed hela samhället) att fungera. Det blir allt mer betydelsefullt att rättssystemet skyddar inte bara den som investerar genom eget arbete utan även den som investerar genom sitt kapital. Vikten av att slå vakt omden formelle ägaren ökar. Somen andra, långsiktigt verkande förklaring till att urminnes hävd så småningom kom att bli vad Osten Undén kallade »en relikt» får man alltså räkna meef befolkningstillväxten och den så småningom ökande betydelsen av kapitaltillgångar i samhället. När man skall förstå egendomsreglcrna i ett samhälle måste man således se ekonomins karaktär och befolkningens storlek somviktiga strukturella förutsättningar. Även de statliga registreringsverktygens effektivitet måste ses som en sådan strukturell faktor. Men för att få en mer fullständig förklaring måste man dessutom studera de direkta uttalanden, som gjordes av de aktörer som var med under föråndringsfaser. Hår har 1690-talets lagstiftare och domare fått stå i fokus. Det har framgått att deras föreställning om lagens roll var viktig: man menade att lagen skulle ge en fullständig, motsägelsefn och tydlig beskrivning av det rätta. Deras attityd till lokala uppgifters värde var också väsentlig: kunde man utan vidare lyssna på berättelser omvad somhänt för länge sedan? Det faktum att lagen började utformas under en period av stora politiska omvälvningar, då besittningsskyddsproblematiken var central, har oekså visats kunna förklara vissa av de betoningar och argument somanvändes när man utformade detaljregler inomramen för jordabalken och byggnlngabalken. Epilog på 1800-talet Under 1800-talets andra decennium arbetade lagstiftare på nytt med att utforma en svensk lag. Lagkommittén utarbetade förslag till nya balkar med motiv. Av motiven till jordabalksförslaget (tryckta 1826) kan man utläsa vissa för vår frågeställning Intressanta ställningstaganden. I2S
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=