256 Mot ett nytt synsätt? genom en sorts naturlig böjelse, är mer benägna att hålla kvar än att överge de ting vi förvärvat. Skillnaden låg alltså däri att medan jurister som Rålamb, Kloot oeh Skytte tyckte att det var rimligt att anta att någon ville överge sin egendom, så ville denne dissertationsförfattare inte alls hålla det för rimligt. Konsekvensen blev att en ägare, enligt det gamla synsättet, måste visa tydligt att han inte var ovaksam och att han inte övergivit sin egendom, medan han enligt det nya synsättet inte längre befann sig under detta tryck. Det hnns dock anledning att starkt betona hur långsamt en sådan omställning med all sannolikhet gick till. De förklaringsfaktorer somvisat sig ge något tydligt utslag kan delas upp i två grupper. Dels har vi de, som kommit till direkt uttryck i det sena 1600-talets rättsmaterial. Hit hör en mer kritisktreflexiv inställning till landslagen; hit hör en mer försiktig inställning till uppgifter från Ic^kalsamhället eller, annorlunda uttryckt, en preferens för yttre statlig kontroll; hit hör slutligen uppfattningen om vad slags arbete som var värdefullt och hur relationen mellan arbete och egendom såg ut. Dels har vi de, som inte artikulerades lika tydligt, men som man på goda grunder kan anta verkade på lite längre sikt. Till dessa mer strukturella faktorer räknar jag frågan hur bevis- och beslutssituationen förändrades i och med att samhället successivt komatt präglas av en mer heltäckande, systematiserad skriftlighet. Till den sista gruppen vill jag slutligen föra en ny förklaringsfaktor, somsyftar till att sätta in frågan omhävdereglcrnas funktion i ett större perspektiv. Det handlar om förhållandet mellan befolkningsstorlek, brukbar jord och teknologisk nivå. I lågteknologiska agrarsamhällen blir själva målet att hålla jorden i bruk av avgörande betydelse. Detta gäller både för de människor somutför jordbruksarbetet och för de människor och institutioner, som lever av de förras arbete med jorden. Bönder, adelsmän, ämbetsmän och kungar: alla har de ett intresse av att hålla så mycket jord som möjligt i bruk. Möjligheten att uppnå detta mål försvåras märkbart omdet hnns få människor i förhållande till de krav, som riktas mot samhället. I sådana samhällen blir det rationellt att ge rättsskydd åt den eller dem som under lång tid brukat jorden, att inte till varje pris efterforska med vad rätt jorden brukas av innehavaren i fråga. Det viktiga är att det finns någon där, sc^m tar hand omjorden. I sådana samhällen fyller urminnes hävd en viktig funktion. Det finns skäl att betrakta 1600-talets Sverige somett samhälle av denna typ. 127
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=