250 Mot ett nytt synsätt? de, men det är också talande att en tydligare distinktion infördes i de instruktioner somgavs till lantmätarna just pa 1680-talet. Målet visar också hur människor kunde utnyttja de oklarheter som fanns för att stärka sin egen rätt, och det riktar därmed ljuset mot samma fenomen somKarl XI hade sökt stävja i sin instruktion för Gotland 1693 (se kapitlets inledning), där denne markerade att man måste se till att upprätthålla skillnaden mellan stadgehemman och hemman med »jordägande rätt». 112 Förutsättningar för förändring Utifrån den juridiska litteraturen har man sedan länge kunnat inhämta att det från mitten av 1700-talet ägde rum vissa förändringar i fråga omhur juristerna tolkadeJB 15 (omurminnes hävd). Man menar således att det skedde en omsvängning i doktrinen, från den s.k. lagafångsteorin till den s.k. presumtionsteorin. Medan den förra innebar att en (korrekt intygad) urminnes hävd gjorde att ingen vidare talan var möjlig, innebar det nyare synsättet att domaren endast skulle utgå ifrån ett antagande om att hävdaren var rätt ägare. Det var däremot inte principiellt omöjligt att motbevisa antagandet.’'^ Samma litteratur har också påpekat att den praktiska betydelsen av urminnes hävd »numera» (vid 1960-talets slut) är begränsad.”"^ Den första förändringen har tillskrivits ett ökande inflytande från tysk-romersk rätt,"^ medan den senare inte närmare kommenterats. Utifrån den analys som gjorts i detta kapitel framstår det också som befogat att tala i termer av förändring, men eftersom det här inte är en doktnnhistonsk studie förefaller det lämpligare att beskriva och förklara förändringen med andra begrepp och utifrån andra perspektiv. Detta innebär givetvis inte ett ifrågasättande av den i juridisk litteratur framförda åsikten, utan snarare att ämnet betraktas utifrån ett lite annorlunda perspektiv. Betoningen kommer således att ligga på de större samhälleliga förändringar, somdet förefaller rimligt att se som bidragande orsaker till att en ny teori kunde få fäste. Skall man beskriva den förändring som kommer till uttryck i 1686 års lagkommission, i viss praxis och i 1734 års lag, har man anledning att betona tendensen till ökad explicit reglering genom landslagen. Många av de principer som togs in i 1734 års jordabalk och
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=