Mot ett nytt synsätt? 249 kallades så år 1590. Då kunde arvsrätt inte vara aktuell, oeh frågan var bara om det nedlagda arbetet legat inom ramen för byggnadsskyldigheten, eller om det varit av sådan omfattning att det borde utgå speciell ersättning. Wadenstens resonemang visar att han tänkte sig att det kunde finnas stubberätt till ett kronohemman, dvs. att det ena inte uteslöt det andra. Mörhngs resonemang förutsatte å andra sidan att termen stubberätt brukade användas så, att det inte samtidigt kunde vara fråga om ett kronohemman. Elisabet såg slutligen stubberätt som en sorts skatterätt. Det går att peka på andra mål, där hovrättsledamöterna anslöt sig till hennes uppfattning. Så sade man t.ex. så här år 1684: »Bliver icke heller blotta namnet, skattetorp, dem där till någon rättighet, emedan somstubb- och skatterättighct litet differant, vilka bägge förloras, då åboerna inga utlagor mera förmå att utgöra, oeb uti jordeböekerna av häradsskrivarne, indifferenter införde bliva.» 104 Just genom sm betoning av att skatterätt var i någon mening villkorlig, dvs. beroende av skattens erläggandc och av god omvårdnad om gården, hade staten öppnat för en argumentation som den Elisabet Hansdotter förde fram."° Ty om man kundeförlora skatterätten genom utebliven skatt och vanhävd, kunde man väl vittna samma rätt om man faktiskt hade betalat skatt och ägnat gården god omvårdnad? Vi kan inte veta om Elisabet hyste detta som en genuin uppfattning, eller om hon argumenterade strategiskt. Det viktiga är att statens inskärpande av vissa krav i sig skapade blottor, som kunde utnyttjas och som hovrättens ledamöter fick försöka täppa till genomatt tala ombetydelsen av laga fång och omvad som stod i gamla handlingar. Men uttrycket laga fång var inte entydigt, ty man kunde förvärva olika typer av rättigheter genom laga fång, och hänvisningen till gamla handlingar var inte heller till fyllest om man, som saefes i citatet ovan, inte alltid brukade göra skillnad på olika upplåtclscformer i de skriftliga handlingarna. Elisabet Hansdotters mål gick alcfrig till slutgiltig domi hovrätIcke desto mindre är hennes fall är intressant, eftersom det 111 ten. belyser hur frågan omvaef slags rättighet stubberätt egentligen var inte bara upptog lagkommissionens medlemmar utan även hovrättens domare. Tolkningarna gick isär. Var stubberätt en sorts skatterätt eller inte, och hur skulle man kunna veta något omdetta? Att jordeböekerna tidigare inte skilt på dessa båda kategorier är talan-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=