248 Mot ett nytt synsätt? Hans utläggning av vad stubberätt egentligen var, visade doek att det fanns en något flytande gräns mellan stubbe- och skatterätt. Avgörande var frågan omdet förelåg laga fång eller inte. Enligt Elisabets tolkning av morfaderns köp fanns det ett sådant. Vad ansåg de övriga assessorerna? Lars Mörling företrädde en skeptisk linje. Han pekade på att man inte kunde veta ompersonen i Västerfärnebo, somMats Bengtsson köpt av, hade haft makt att sälja sin rätt, eller om det över huvud taget skulle kallas stubberätt, då det eljest alltid kallades kronohemman. Det fanns inga brev somintygade stubberättens existens. Gustav II Adolfs brev av 1613 ansågs visa vilken rätt Mats egentligen hade haft, och till detta brev måste man nu hålla sig. Någon arvsrätt för Mats efterkommande kunde inte komma i fråga. Dåremot menade han att ersättning skulle utgå för det arbete som nedlagts på åkern. Assessor Christoffer Svalg tyckte inledningsvis att det vore oskäligt om Elisabet nu skulle få gå ifrån stubberätten, som morfadern faktiskt betalat för. Vid närmare eftertanke komhan dock framtill att det inte kunde röra sig om en stubberättighet. Mats hade bara fått rätt att under sin livstid bruka ett kronohemman, som drottning Christina sedan hade givit till Griessbach. Svalg visste inte ens omGriessbachs arvingar nu kunde åläggas att betala någon ersättning för det nedlagda arbetet. Wadensten menade dock att det med tanke på den mycket stora uppodling, som här skett, borde ges extra hög ersättning. Jonas Hassel pekade på att Griessbachs arvingar haft gagn av andras arbete, och undrade om Mats inte skulle anses ha rätt att inneha hemmanet, när »konung Gustaf» bevisligen låtit honomsitta kvar. Bengt Gyllenankar framhöll, som Mörling, att det avgörande var omMats haft stubberättighet eller ej. Christinas brev var här entydigt: det handlade omett kronohemman. Gustav II Adolfs brev var däremot mindre klart. »Dock ex a:quitate synes konungens mening så varit, att ock arvingarna skulle hava efter fadern.» Elisabets linje var alltså att det handlade om stubberätt, skapad genomdet nedlagda arbetet, men att denna stubberätt var mer eller mindre identisk med skattemannarätt eftersom ett laga fång förelåg. Mats Bengtssons arvingar hade därför rätt att bli kvar vid gården, i all synnerhet somskatten alltid betalats och stubberätten inte kunde anses vara förverkad. Mörlings utgångspunkt var att det var ett kronohemman, eftersom Kammararkivets attest visade att det 106 107 108
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=