246 Mot ett nytt synsätt? förvägrade »iuris practici» numer aldrig syn på ägor, emellan vilka det fanns rår och rör. Jordabalken 1 kunde inte förhindra en rimlig tillämpning av byggningabalken 26 och 28.'^^’ Mörlings yttrande visar att han inte, som så många tidigare domare, kände sig absolut bunden av den inskjutna formuleringen i JB 1, Kristoffers landslag. Orden om att urminnes hävd inte fick kväljas, som haft en sådan trollkraft, utgjorde inte ett auktoritativt yttrande för Mörling, ty han kunde ju själv se att samma lag innehöll bestämmelser (i byggningabalken) somstod i motsatsställning till JB 1. För att lösa detta problem måste Mörling reflektera, och det var just behovet av självständig reflexion och eftertanke som han lyfte frami sitt yttrande och somledde honom till en, somhan själv insåg, ny slutsats. Stubberätt eller skatterätt? Åren 1685 och 1686 behandlade Svea hovrätt en segdragen tvist om hemmanet Mukebo i By socken, Kopparbergs län. Kärande var pigan Elisabet Hansdotter. Svarande var Nils Larsson Garman, Anders Michelsson och änkan efter Georg Griessbach. Hemmanet hade uppodlats och bebotts av Elisabets morfar Mats Bengtsson mellan 1590 och 1646, då drottning Ghristma donerat det under bergsfrälse till Mattias Griessbach, geschworner vid Kopparberget. Elisabet Hansdotter gjorde nu anspråk på att åter få komma i besittning av hemmanet, eller att få ersättning för stubberättigheten och för den melioration (förbättring) och omkostnad, somfamiljen lagt ned. Motparterna avvisade kraven. Ett ansenligt förbättringsarbete tycks ha lagts ned. Kammararkivets äldsta attest visade att Mats Bengtsson år 1590 inte hade sått mer än en spann säd samt att han då haft äng för fyra sommarlass. Redan 1604 hade hemmanet varit gott för fem spann utsäde, och det infördes i 1632 års jordebok som Vs kronohemman. 1684 hade sex män intygat att gården sedermera uppbyggts ännu mer. Femton hus fanns nu, och inägorna var väl uppodlade och hävdade. Vid senaste knektereven fanns 16'4 spannland, varav bara ett spannland upptagits under Griessbachs tid. Ängen gav 30 sommarlass, och under Mats tid hade 180 humlestänger satts upp.‘^® Häradsrätten hade i sin dom funnit att Elisabet skulle ersättas för åkerns upptagande och inget mer.^"^ Detta beslut hade båda parter överklagat. Nils Garman och hans medparter ansåg, bland
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=