240 Mot ett nytt synsätt? Hävd och arbete i praxis I det följande skall jag diskutera några konkreta rättsfall ifrån det sena 1600-talets Svea hovrätt. Syftet är främst att göra en mer ingående analys av hur argumentationen fördes bland domarna, för att på så vis se omlagkommissionens diskussioner hade sin motsvarighet i samtida rättstillämpning. Eftersom flera kommissionsledamöter samtidigt var assessorer i Svea hovrätt är det inte ett alltför djänt antagande att det fanns paralleller mellan hur man resonerade i de båda organen, men det har ändå ett värde att kunna påvisa att antagandet stämmer. Det skall framhållas att analysen inte främst tar sikte på att påvisa någon plötslig och drastisk förändring, somkan mätas i formav att en stor mängd mål får en annan utgång än tidigare. Att man snarare bör tänka sig omsvängningen som en process av gradvisa, små förändringar har redan antytts i kapitel 6, där jag visade att det redan från 1655 fanns en viss tendens att inte omedelbart godta hävdeanspråk. Här handlar det om att undersöka huruvida tyngdpunkten försköts i domarnas argumentation, så att vissa (gamla) argument fick större vikt än andra (gamla) argument, eller om nya argument tillfördes. Sådana tyngdpunktsförskjutningar kan nämligen säga något omvari den äldre rättstillämpningen vant olämplig, enligt domarnas sätt att se. Följande exempel säger därför främst något omhur man strax före sekelskiftet 1700 såg på gårdagens och dagens situation, inte nödvändigtvis något om hur den framtida rättstillämpningen skulle bli. Dubbelt laga fång I kapitel 6 såg vi hur man tidigare under 1600-talet kunde argumentera för sin rätt till en viss egendom genomatt hänvisa till två laga fång: urminnes hävd och något annat (såsom arv). Jag hävdade där att denna argumentation kunde tolkas på två olika sätt: antingen somatt man talade såväl omhur ens egen rätt som omhur släktens rätt hade uppstått, eller som att man använde urminnes hävd som ett slags allmänt förstärkande argument. Hur man bland dåtida domare uppfattade argumentet gick inte att fastslå eftersomdet somregel accepterades och inte gav upphov till några diskussioner. Här tycks dock 1677 års plakat mot skattskyldig jords delning och förminskande ha påverkat praxis på ett mvcket intressant sätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=