Mot ett nytt synsätt? 239 särskilt kapitel om ödesby, om hur den hek uppodlas (BB 3) oeh hur den inte hek uppodlas (BB 10). Byggningabalken innehöll oekså en mängd detaljerade bestämmelser för hur oskiftade byamarker hek nyttjas. Den talade även om vilka straff som drabbade den, som intog oskiftad byamark utan de andra delägarnas samtyeke, eller som använde annan bys oskiftade mark eller annan persons enskilda mark.^'’ Det var för handlingar av det senare slaget som man i lagkommissionen hade diskuterat om det var lämpligt att använda beteeknmgen tjuvnad. I den slutliga lagversionen följde man doek linjen att utsätta vite till skydd mot sådana åverkanshandlingar. Företeelsen åverkan assoeierades fortfarande delvis med ett arbete mombyn som skett på fel plats. Man följde här vissa remissinstanser och skärpte straffbestämmelserna så, att böter skulle utgå redan första gången då man skar eller slog på grannes åker eller äng.^^’ Men åverkan ke^m dessutomatt användas sombeteckning på handlingar, som varken handlade om arbete eller om våld. Således hade man under rubriken åverkan satt in förbudet för landbo att låta annan nyttja gårdens ägor, utan ägarens lov. Man kan formulera det så att lagen med »åverkan» nu avsåg handlingen att agera somägare utan att vara det. Det handlade omatt usurpera ägarstaMen av lagtexten framgick också att man fortfarande utgick alldeles lätt att veta vem som var rätt ägare. »Kärer någon till annan för intagor, eller annan åverkan, och den, som käres till, säger att de ägor komma honom till;»- det var en situation som lagtexten fortfarande ägnade uppmärksamhet.^^ Det var just den t\ pen av situation som ofta lett till att urminnes hävd åberopats. Lagen föreskrev även hur tomter skulle tilldelas gårdarna och bibehöll faktiskt den gamla principen att tomt är åkers moder, osv.^*^ Men dessa bestämmelser gällde upptagande av ny by, en situation som man i lagkommission sagt vara ganska sällsynt och som därför inte borde ägnas så stor uppmärksamhet.Delningsgrunden 1 gamla bvar behandlades inte explicit.^' Däremot poängterades det i jordabalken att oskiftad mark mellan byar skulle efelas efter öre oeh örtug oeh, väl att märka, att grannar skulle gå upp sin rågång på båda sidor vart tredje år, »att den till sma skiljemärken alltid riktig hålles.» tar till det ofta framförda klagomålet över gränsernas bristande kvalitet. 77 tus. ifrån att det inte var Även detta kan S2 lågmäld kommenses som en
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=