238 Mot ett nytt synsätt? rar med och på vilka delrättigheter som man fäster avseende vid, kommer rättsknippena att falla in i olika huvudkategorier. I 1690talets diskussioner omvilka besittningsrätter som skulle betraktas som äganderätt och vilka som inte skulle göra det, ser vi därför tydligt ett sådant kategoriserande och meningsskapande i funktion. Dessa diskussioner var viktiga, även om paragrafen om skillnaden mellan olika rättsformer inte togs med i 1734 års lag, eftersom de belyser delar av en process varigenom bland annat stubberätt uteslöts från kategorin »jordägande rätt». Detta innebar i sin tur att värdet av nedlagt arbete somgrund för egendomsrätt började bortdefinieras. Slutresultatet I 1734 års lag hade man beslutat sig för att stryka orden om urminnes hävd ifrån JB 1, där de laga fången stod uppräknade. Detta vittnar om en medvetenhet om att den gamla lagens disposition hade varit olycklig.Tidigare hade man haft en balk med en lapidarisk sats om urminnes hävd, i direkt anslutning till de laga fången, och en annan balk med alla regler om byars gränser och delningsgrunder. Nu hade man flyttat in den senare matenen i jordabalken QB 12, 14) och gjort ett separat kapitel omurminnes hävd GB 15). JB 15 var väsentligt kortare än i 1695 års förslag. Den bestod av fyra paragrafer (i stället för tidigare åtta) och begränsade sig till definition, förbud mot att godta urminnes hävd i oskiftad by eller öppen skog mellan byar, och till sist regler för hur man skulle bevisa sin urminnes hävd, om klander riktades mot innehavet. Många intressanta detalj bestämmelser i 1695 års version hade strukits och lagtexten bar inte lika tydliga spår av att man - på förekommen anledning - ville förhindra olika missbruk av urminnes hävd. Men om man inte begränsar blickfältet till dessa båda iakttagelser (flyttandet av bestämmelserna om rå och rör och utvidgningen av bestämmelserna omurminnes hävd), kommer man att upptäcka en rad omformuleringar och tyngdpunktsförskjutningar vilka blir begripliga mot bakgrund av den äldre praxis som rått beträffande urminnes hävd. Tematiken ödeläggelsc, uppodling och inkräktande spelade en ganska framträdande roll i 1734 års byggningabalk, liksom den hade gjort i 1692 års förslag. Lagen kom således att innehålla ett :"3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=