234 Mot ett nytt synsätt? menade han ändå att det vore »bättre läggia store böter på, än ährerörige böter, och synes som man kan her sättia det wijte, som häradzhöfdmgen finner skäligt».Att åverkan behandlades i bvggnmgabalken var just emedan sådana brott inte skulle betraktas som »infame».^^ Till tjuvabalken skulle föras brottet att bortföra annans huggna ved, timmer eller ollon, ty det var ärerörigt, men att själv hugga i annans skog kunde inte betraktas somfullt lika allvarligt. När man åverkade på annans egendom så bestal man ändå inte sin medmänniska på frukterna av hennes arbete. När man diskuterade åverkan i annans åker eller äng påmindes ledamöterna om att remissvaren innehöll önskemål om att man skulle få böta redan första gången som man råkade slå grannens tegar. Detta var en betydlig skärpning jämfört med de medeltida lagarna, där det sades att man fick begå samma misstag tre gånger innan man tvingades betala någon bot. Det fanns således röster (såväl inom kommissionen som bland remissinstanserna) som menade att åverkan borde betecknas som tjuvnad och därför införas i tjuvabalken. Bevekelsegrunden tveks här ha varit en allmän önskan att skärpa skyddet kring den privata egendomen. Man anar dessutom att det för allt fler framstod som orimligt att tänka sig att någon inte visste vad han själv ägde och vad som var andras egendom. De, som motsatte sig en sådan omdisposition, hade å andra sidan flera skäl för sitt ställningstagande. Ett viktigt argument var att den somåverkade endast stal rårnaterial och inte någon annans nedlagda arbete. Detta sågs som en så viktig distinktion att det motiverade två olika begrepp för handlingen i fråga. Ett annat argument var det som Nils Gripenhielm och senare Petter Abrahamsson skulle artikulcra,^^ nämligen att den som åverkade levde i tron att han hade rätt att nyttja marken som han gjorde. Förekomsten av god tro och det faktum att man inte berövat någon annan hans arbete gjorde att man tvekade inför att beteckna handlingen som tjuvnad, eftersom det skulle få djupgående konsekvenser för personens samhälleliga ställning.'’^ Åganderättsbegreppet Lagkommissionens detaljerade resonemang om jordabalkens och byggningabalkens innehåll belyser ytterst sett hur man såg på den privata äganderätten. När man diskuterade hävde- och nvodlingsproblematiken diskuterade man i själva verket vem somegentligen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=