Mot ett nytt synsätt? 233 byn fick inte bevisligen ha intagit något av ödesbyns ägor.'’' Detta påpekande erinrar omJuridiska fakultetens i Uppsala invändning mot jordabalksförslaget (1821), där man starkt betonade att det inte kunde stå att delning skulle ske efter vad var och en innehaver. Det borde ändras till ett striktare »hör innehava» eller »rätteligen innehaver», sade fakulteten, eftersom innehav kunde uppkomma på olika sätt och alla mte var acceptabla. Åverkan Som vi såg i kapitel 8, betecknade ordet åverkan i de medeltida landslagarna ett arbetsresultat eller en arbetshandling, som lagen inskred emot när den skett på fel ställe, inte därför att den nödvändigtvis innebar någon våldsutövning. Det handlade ofta omintagor och uppodlingar som gick utöver brukarens byamål. Vi såg också att åverkan då uppfattades som nära knuten till hävd, på så vis att åverkan som inte hindrades ledde till hävd. När vi nu analyserar hur lagkommissionen såg på hävd, måste vi därför inkludera dess diskussioner omåverkan. Kommissionens resonemang om åverkan ger vid handen att ordets gamla, neutrala innebörd av arbete inte längre förutsattes vara känd. Kommissionsledamöterna ansåg att den gamla lagens uttrvck »miste åverkan» mte var tydligt nog och därför lämpligen borde bytas ut niot ett tydligare »miste sitt arbete». Detta förtydligande hänger nära samman med en annan diskussionspunkt, nämligen huruvida åverkan skulle likställas med tjuveri. Av denna diskussion framgår nämligen att många inte längre uppfattade åverkanshandlingar somförklarliga och delvis förlåtliga misstag. De negativa konnotationerna hos ordet blev allt starkare, i det att det knöts till handlingar som man inte kunde acceptera. Det blev då följdriktigt att man för ordets gamla betydelse måste byta beteckning. I diskussionen om åverkan i annans skog (1691) anmälde ledamoten Erik Lovisin att avsiktligt huggande i annans skog borde föras till tjuvabalken. Nils Gnpenhielm genmälde dc)ck att när folk högg 1 annans skog så skedde det ofta i tron att det var deras egen. Även Johan Hadorph och Håkan Fegerstierna markerade att åverkan och tjuven mte var riktigt samma sak. Följande år var saken ånyo uppe till diskussion. Ordföranden sade då att man i och för sig mycket väl kunde tänka sig att räkna åverkan somtjuveri. Själv 53
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=