Mot ett nytt synsätt? 221 skap som han tre år tidigare missnöjt hade påtalat att granngårdar »kratsade under sig» kronogårdarnas jord, oeh sedan ville behålla den under åberopande av urminnes håvd.-^ Nu fastslogs därför att i sådana fall skulle urminnes hävd inte aecepteras, »emedan det som olagligt är fånget, måste lagligen återgånga». Samtidigt inskärptes att man noga skulle kontrollera att inte några stadgehemman utgav sig för att vara »jordägandehemman».'* Dessa tre röster från det sena 1600-talet ger en antydan omatt den äldre rättspraxis, som jag diskuterat i föregående kapitel, nu börjat ifrågasättas i åtminstone vissa läger. Detta var inget helt nytt fenomen; redan Stiernhielm hade ju markerat skepsis mot ett förbehållslöst aeeepterande av påståenden om urminnes hävd. Men när dessa reservationer ånyo möter oss hos den, som satt som förste ordförande i den lagkommission, som skulle utarbeta en ny landslag, oeh hos konungen själv, förstår vi att det nu fanns större förutsättningar att genomdriva en förändring av lagen. Det finns därför anledning att närmare analysera vad som sågs som problem oeh hur man ville råda bot på dem. Frågan gäller i första hand om det sena 1600-talets diskussioner bekräftar den här framförda tesen att det fanns en besvärande motsägelse mellan jordabalken och byggningabalken, som lade grunden till ett missbruk av urminnes hävd. På ett mer övergripande plan gäller det att utvärdera i vad mån det orsakssammanhang, som skisserades i kapitel 7, hade börjat förändras. Arbetet med den nya lagen Urminnes hävd Byggningabalken och jordabalken hörde till de balkar, som lagkommissionen gav relativt hög prioritet. Redan 1692 respektive 1695 förelåg de första förslagen till ny lagtext; det var bara ärvdabalken och giftermålsbalken som kom tidigare. Förslagen av 1692 och 1695 blev dock mte slutgiltiga; inalles utformades sex förslag till byggningabalk och sju förslag till jordabalk innan man nådde framtill den år 1734 stadfästa lagtexten. Men det är kring de första balkförslagen som det största källmaterialet har bevarats; här är kommissionens protokoll mest utförliga c^ch det är dessa förslag somhar sänts ut på remiss. Av källmässiga skäl faller det sig således
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=