212 Åverkan, arbete och väld Med skadegörelse kunde man t.ex. beteckna effekterna av att djur sluppit ut i annans åker.-^- Tillvällande stoci för en avsiktlig tillägnelse av det, som man visste tillhörde någon annan, men inbegrep ingen skadegörelse (eftersomden skyleiige hade för avsikt att använda egendomen själv).Nidingsverk slutligen handlade enbart omuppsåtlig och försåtlig skadegörelse. I ljuset av dåtidens ganska finmaskiga begreppsapparat förstår man att det kan vara direkt missvisande att uppfatta källmaterialets beteckning åverkan som identisk med det nutida begreppet åverkan, eftersomdet senare har ett mer uttalat inslag av våld gentemot egendom. Talar man om åverkan, ser en nuticismänmska framför sig handlingar av meningslös skadegörelse. Den medeltida lagstiftaren kunde se ett i sig värdefullt arbete som dock måste avbrytas, inte på grund av ett våldsinslag utan därför att innehavet annars kunde ge upphov till hävd och rätt till egendom därmed överflyttades från en person till en annan. Vid bearbetande och utgivning av rättsmaterial har man som regel undvikit denna fallgrop genom att tala omåverkan (i vår tids mening) när domboken talat omskadegörelse eller våldsverkan.^-^ Under 1600-talet fanns det en påtaglig spänning i begreppet åverkan; det pekade mot såväl brott och skadegörelse som arbete, hävd och egendom. Mot bakgrund av detta kan man förstå vilka möjligheter det fanns att argumentera strategiskt, att använda nedlagt arbete såväl som något positivt och värdeskapande som något negativt och straffvärt. Till det vidare forskningsområdet kring brottslighet och kriminalitet från äldre tider och till idag säger begreppet åverkan något väsentligt. Det visar nämligen hur svårt det måste bli rent metodiskt att på ett korrekt sätt mäta våldshandlingars frekvens över tid.^^ Mätningen måste ju utgå ifrån några givna begrepp, sådana som återfinns i dåtida kälkar eller i nutida vardagsspråk. Man kan förvisso ge goda skäl för båda alternativen. Problemet är att så många ord uppträder inomolika begreppssfärer, och att de ofta har förändrats över tid, mecf avseende på Innebörd, referensområde eller värdeladdning.^^ Vill man därför mäta exempelvis förekomsten av »avsiktlig skadegörelse riktad mot annans egendom», kan för äldre tider inte utan vidare inkludera mål som i källorna 34 man kallas åverkan, men vid en oklar tidpunkt bÖr man börja att inkludera dem. Att veta när man skall ändra sin strategi är ytterst svårt, om man inte har tillgång till så utförliga rättsprc^tokoll att det av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=