RB 57

208 Averkan, arbete och våld Hur utvecklades då begreppet åverkan under tidigmodern tid? Av målet om Sätra gård kan vi konstatera att betydelsen nedlagt arbete ännu förekom, men hur vanlig var den? Bilden är ganska splittrad. Det hnns å ena sidan flera belägg för att ordet användes för att beteckna brottslig skadegörelse, även mot person.Men det användes å andra sidan även på ett mer neutralt sätt. Ar 1548 talades det t.ex. i Gustaf I:s registratur om en Sven Björnsson sominhägnat ett öde gärde åt sig ifrån en gård somhette Segelsboda och somskulle vara Nils Pederssons rätta arv och eget. Sven hade »satt åverkan därpå», utan Nils ja och minne." Uppenbarligen handlade det här om den typ av konflikt som jag flera gånger berört i de föregående kapitlen: ett markområde hade legat obevakat under den tid, som gått mellan Nils släktings frånfälle och Nils tillträde, och Sven (en granne?) hade då, med eller utan avsikt, kommit att bruka marken till sin gård. Ett liknande fall återgavs i Upplands dombok 1630. Här hade Olof Persson åverkat och kört en åker somtillkomhan styvbarn. Han dömdes till 3 markers böter och hade förgjort sitt arbete.'- Straffet att dömas från sitt arbete var vanligt just vid åverkan, och belyser handlingens karaktär av i sig värdefullt arbete som nedlagts på fel plats. Straffet blev då att man berövades frukterna av detta sitt arbete. Andra exempel visar att åverkan också kunde beteckna ett arbetsresultat. År 1607 sålde en Jören Behr en gård, med egen tomt och med »den gamla åverkan» som stod på den.'^ På motsvarande sätt såldes fast egende^m och »åverkan» i en rad andra fall.''' I en bouppteckning från Stockholm år 1672 sades t.ex. att den dödes tomt hade inköpts för 150 daler, men för dess åverkan och tillbyggnaders skull kunde den nu inte skattas lägre än till 600 daler. Det är klart att åverkan här handlade om byggnader och förbättringar, som i sig betecknade ett värde som ansågs kunna ersättas — precis som i målet omSätra gård. Ser man till hur några 1600-talslärde valde att översätta ordet åverkan, är de negativa konnotationerna visserligen mer framträdande än i de medeltida lagarna, men fortfarande anges den mer neutrala innebörden av »arbete».'*" Man hade behov av att språkligt kunna göra skillnad mellan å ena sidan skadegörelse och orättmätig tillägnelse, å andra sidan ett arbete som i sig var gott men som av misstag lagts ned på fel plats. Stiernhielmhänvisade här till Ostgötalagen och dess distinktion mellan åverkan och jordarån.'" Ännu i 1695 års förslag till ny jordabalk markerade lagstiftaren att urmin-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=