Averkan, arbete och våld 207 varje gång böta, men bötessumman stiger inte omantalet förseelser blir fler. Den andra av de båda flockarna säger att om en eller flera män från en bv odlar på annan bys mark (på åker, äng eller nyröjt rovland), då skall det redan första gången bötas tre marker för ett år. Gäller det flera år, får man böta eller värja sig med cd. Den tilltalade blir då saklös för den åverkan han gått ed för, dock mte om han skulle ha tagits på bar gärning. De båda flockarna visar att man såg med mycket mer blida ögon på en »åverkan» som ägt ruminombyns rågång. Tre gånger kunde sådan åverkan ske utan att förövaren straffades; han skulle bara återgälda vad han tagit. Bestämmelsen vittnar, enligt mitt sätt att tolka den, omatt man visste att det var lätt att ta fel inomramen för den tegskiftade bvn, och ett sådant misstag kunde därför inte dömas hårt. Det handlade, för att tala med Petter Abrahamsson, om att den som åverkat bara tagit miste i byamålet, dvs. han hade trott sig ha rätt att bruka så mycket.^’ Då var det annorlunda med mark som låg utanför byns gränser: att man inte hade rätt att bruka den förutsattes vara mer uppenbart, och straff utmättes därför redan första gången. Averkan var i det första fallet ett i och för sig gott och värdefullt arbete, som bara hade utövats på fel plats. Om man återgäldade höet eller säden, hade dessutom mgen skada skett. I det senare fallet stod åverkan också för ett värdefullt arbete som ägt rum på fel plats, men här markerade bötesbestämmelserna att förövaren rimligtvis måste ha känt till att han inte fick odla där, ty i normalfallet fanns det rågångar kring var)e bys område. Lagarna visar alltså att det språkbruk somvi såg i målet omSätra gård inte är så förvånande. Åverkan kunde beteckna ett arbete inom byn som hade enbart positiva konnotationcr (BB 1), det kunde stå för ett arbete inom byn, som var värdefullt men utförts på fel plats av misstag (BB 16), och det kunde beteckna ett arbete, somskett på annan bvs område och därför sågs med htc mer oblida ögon (BB 17). Slutligen kunde det stå för diverse installationer i fiskevatten (BB25 och 34).^ Att det i lagarna skulle kunna betcckna rättsstndig skadegörelse på annans fasta egendom,^ finns det däremot inget belägg för. Söderwalls lexikon över ciet svenska medeltidsspråket ger dock en lite mer nyanserad bild. Vici sidan av betvdelserna »verksamhet, arbete» och »åtgärd» anges nämligen både »olovligt bruk av annans egendom», »övervåld» och »verk, bvggnad».'''
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=