Jord, rätt och tradition 17 rätt? Det andra problemet gällde hur den jordinnehavare skulle ersättas, som efter en tid tvingades lämna ifrån sig egendomen till någon, som lyckats visa sig ha bättre rätt. Hur skulle t.ex. det arbete och det kapital, som nedlagts på jorden, kompenseras?■* Det tredje problemet gällde de samhällsekonomiska effekterna av egendomsreglerna. Hur skulle man bringa oklara »väntetider» i samklang med jordinnehavares begripliga behov av ett gott besittningsskydd och en vidsträckt planeringshorisont? Hur skulle man förhindra att otrygga besittningsförhållanden gjorde att människor avhöll sig ifrån att på olika sätt investera i jordbruket? Alla dessa frågor aktualiserades i den juridiska och politiska diskussionen under 1600-talet. Skaran av klanderberättigade var stor. Den rymde släktingar, som ville bevaka sin bördsrätt, arvingar, som kanske hade en outlöst arvslott i egendomen, nabor, med vissa anspråk, och eventuella rätta ägare, somsökte hindra att deras jord såldes av en person utan rättsgrund. Alla dessa människor kunde utnyttja möjligheten att få överlåtelser upphävda. Vad kunde man göra för att skydda sig mot sådana anspråk? Systemet framstår som ytterst nyckfullt och osäkert för den enskilde. Men detta regelverk ägde bestånd under mycket lång tid. I sina huvuddrag måste det därför ha svarat mot behov och tänkesätt som fanns i det dåtida samhället, även omdet samtidigt resulterade i de tre problemsom skisserats ovan. Omvi därför lyckas förstå rationalitcten bakom egendomsreglerna, bör vi också vara i stånd att förstå centrala delar av det dåtida samhällets funktionssätt. Förekomsten av långa »väntetider», under vilka olika slags konkurrerande anspråk kunde föras fram och eventuellt vinna vid tvist, gör att man måste fråga sig ominte de överväganden, somdomarna gjorde när de avgjorde sådana tvister, på ett väsentligt sätt kan fördjupa vår bild av hur man såg på grunden för egendomsrätten. Domarnas väganden av olika argument säger förmodligen mer om synen på egendom, och hur den förändrades, än vad lagtextens uppräkning av lagliga förvärvssätt gör.^ Betydelsen av ödeläggelse Omman utgår ifrån att rätt till jord bara kan överföras på de fem sätt sombeskrevs i 1734 års lagJB 1, har man gjort två viktiga antaganden. Man har nämligen förutsatt att det alltid finns entydiga
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=