RB 57

202 Hävdens orsakssammanhang jord, mycket viktigt, men det var ocksci betvdelsefullt att kunna hcänvisa till sådant sombruk under lång tid och aktivt försvar. Föl)- aktligen kom både mmnesbaserade och skriftliga inslag att ingå i processerna: såväl intyg om att en viss transaktion ägt rumvid en viss tidpunkt som vittnesmål omatt en viss typ av markutnyttjande pågått under en viss tidsrymd. Här uppstod blandformer, som rymde drag erinrande om helt andra egendomsregimer.'^^’ Walter Ong har i en stimulerande studie starkt betonat hur kommunikationstekniken formar vårt sätt att tänka.Det är en viktig poäng, och jag har också velat lägga emfas vid hur olika egenheter i de äldre skriftliga dokumenten i hävdmål tvingade fram ett rättsligt beslutsfattande sombyggde på en blandning av skriftfästa och minnesbaserade uppgifter. Men man får inte betona kommunikationstekniken alltför mycket. Vad beträffar den här studien kan de muntliga eller mmnesbaseraefe inslagen i processen inte bara förklaras genom att hänvisa till de skriftliga dokumentens otillräcklighet eller totala avsaknad. Det mmnesbaserade mslaget hängde också intimt samman med den dåtida svnen på egendomsrättens grund. Kommunikationstekniken styrde visserligen uppfattningen om vad det var möjligt att veta något om, men uppfattningen att rätt kan uppstå genom långvarigt bruk och skall sanktioneras lokalt var i sig en orsak till att minnesbaserade uppgifter blev betvdelsefulla. Här är det förmodligen mer korrekt att tala om växelverkan än omenkelriktade kausalsamband. När människor kallades in för att berätta vad de visste om hur marken i deras hemtrakt använts,komde i en mening i en maktposition. Med detta menar )ag inte att de ljög eller var bestickhga, utan snarare att minnets sätt att fungera kunde leda till att vissa förhållanden accentuerades i deras berättelser, medan andra kanske helt föll bort. Detta kan uppfattas som ett tecken på att lokalsamhållets medverkan i rättsprocessen ledde till rättsvidriga resultat, och kanske var det så ibland. Men man kan också se det på ett annat sätt, om man nämligen fokuserar på hävdens betydelse av god omvårdnad omjorden. Omdetta faktiskt sågs somett starkt rättsgrundande faktum, var det ju följdriktigt att den, som hyst god omvårdnad, också tillerkändes jorden. Särskilt då det rörde sig om bvar, där människor faktiskt var beroentH av att alla deltog i arbetet med )orden, fanns det ett konkret och ganska rimligt intresse av att stöeija dens anspråk som man av erfarenhet visste kunde arbeta bra. Varför skulle man acceptera att lorden gick över till någon på

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=