200 Hävdens orsakssammanhang Ic vara något förmedvetet förefaller ju inte särskilt plausibelt, med tanke på hur den yttrade sig i 1600-talets politiska debatter, i rättslig normoch doktrin. På dessa diskursiva nivåer handlade det om mycket medvetet artikulerade föreställningar som inordnades i lärda teorier omhur rättigheter uppstod och förföll. Men man hnner försvarsplikten åberopad även i parternas argumentation inför rätta, framförd av människor ur olika sociala skikt och geografiska miljöer. I de fall som jag funnit och diskuterat har den dessutom som regel varit starkt betonad. Allt detta gör att man åtminstone kan ställa frågan omdet inte här fanns en gemensam mental förutsättning somdock inte var omedveten utan snarare så självklar för de flesta i samhället, att den sällan tycktes behöva formuleras. Men den var medveten och den kunde formuleras explicit när så krävdes.'°- Denna förutsättning skulle i sin tur kunna bottna i en lika självklar men kanske mindre medveten föreställning om det yttre beteendets betydelse för att utsända signaler och manifestera rättigheter och positioner. Ty medan klanderplikten hnns artikulerad av de dåtida aktörerna, bygger tanken omdet yttre beteendets allmänna signalfunktion på en tolkning från min sida. Det kan inte vara alldeles missvisande att här tala i termer av mentalitet, under förutsättning att ordet inte uppfattas som en »ren» och helt fristående tankestruktur. Man måste nog i stället tänka sig att den här aktuella mentaliteten var nära knuten till rättsapparatens och rättsreglernas funktionssätt, att dessa alstraefe, ja, rent av framtvingade ett visst tänkande och ett visst beteende, som färgade alla yttranden inför rätta. Men det måste samtidigt ha funnits en växelverkan: föreställningen om vars och ens försvarsplikt och det yttre agerandets signalfunktion återverkade på rättsreglerna och på praxis, just i och med att de kunde användas strategiskt och 1 olika nya situationer.Poängen med att, efter viss tvekan, tala omförsvarsplikten och ombetydelsen av ett tydligt vttre agerande som uttryck för en mentalitet är just, som Grossi påpekar, att man härigenom kan samla upp en rad lösrvckta yttranden och handlingar i förgången tid, för att sedan relatera dem till bland annat rättssystemets funktionssätt och statens räckvidd. Däremot menar jag inte att man utan vidare skall tänka sig dessa föreställningar somsärskilt gamla eller trögrörliga. När jag anförde Brunners och Fengers analyser av medeltida förhållanden så var detta inte ett sätt att säga att det är alldeles samma föreställningar som möter oss under svenskt 1600-tal. En avgörande skillnad hg-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=