RB 57

Hävdens orsakssamryianhang 199 försvara sig och sitt, i en situation där statsmakten inte kan upprätthålla något våldsmonopol och där inslaget av vad man (med en anakronistisk term) kan kalla självhjälp med nödvändighet måste bli stort. Även hos Brunner ligger emfasen vid att fejdens rättmätighet, dess karaktär av moralisk plikt, hängde samman med statsmaktens ofullkomlighet. Kan man dra en linje mellan denna medeltidens plikt att försvara sig själv, sin egendom oeh det man såg somrätt, och den försvarsplikt, som kommer till uttryck i 1600-talets svenska rättsllv och politiska hv? Hur skall man över huvud taget förstå och karaktärisera dessa överensstämmelser? Handlar det om en kvardröjande mentalitet? Somett kriteriumpå en sådan brukar trögheten eller uthålhgheten anföras, dess förmåga att länge leva kvar under ytan i ett samhälle. Som ett andra kriterium har anförts att det skall handla om föreställningar som delas av stora grupper i det aktuella samhället. Det tredje kriteriet är slutligen att det skall röra sig om förmedvetna och inte fullt ut artikulerade föreställningar, somdock sätter sina spår i mänskligt agerande.Senare har det dock påpekats att dessa tre kriterier kan vara uttryck för empiriska generaliseringar och att de därför är olämpliga som delar i en generell definition. Man skulle mycket väl kunna tänka sig förmedvetna föreställningar som inte är allmänt omfattade utan gruppspecifika. Likaså kan kriteriet trögrörhghet härröra från iakttagelser av speciella samhällen, vilket mte får förleda oss till att tro att alla förmedvetna föreställningar är lika trögrörliga. Det somblir kvar av mentalitetsbegreppet blir då endast att det skall handla omförmedvetna föreställningar, som kan avläsas i (spontant) handlande och tal. Paolo Grossi har i stället talat ommentaliteter somett slags tidsoch rumsbestämda värdekomplex, med vars hjälp vi förmår skapa ett enhetligt mönster av alla lösryckta fakta och episoder, centrala är cien mönsterskapande kraften hos värdekomplexet, som alltså skall uppfattas som en historikerns konstruktion. Man kan också uttrycka det som att det är styrkan hos de tolkningar c^ch svnteser, som man lyckas bygga upp, som utgör måttet på om historikern har funnit rätt mönster. Definitionen tenderar kanske att överbetona graden av mental enhetlighet i ett samhälle, men trots detta ligger det något fruktbart i den. Föreställningen om en plikt att försvara sig kan näppeligen betecknas somförmedveten eller omedveten. Att klanderplikten skul100 101 Del

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=