16 Jord, rätt och tradition ville visa att äganderätt kunde vinnas på andra sätt. Går man moderna juridiska framställningar av detta tema skall man finna att de som regel betraktar de »andra» sätten som de normala, medan det av Wankyf framförda sättet antingen betraktas som något mycket ovanligt eller helt enkelt underkänns som lagligt förvärvssätt. En vanlig uppspaltning är följande: ursprungliga förvärv — uppstår när tidigare ägare saknas, somregel genomockupation och/eller nedlagt arbete. härledda förvärv - uppstår genomatt en tidigare ägares rätt överflyttas (genom kontrakt eller efter lagens stadgande, t.ex. om arv). utsläckandeförvärv - uppstår sedan en tidigare ägare övergivit sin egendom och den blir tillgänglig för en ny innehavare." Huvudintresset brukar ägnas åt de härledda förvärven, eftersom de menas vara de vanligaste, åtminstone i moderna samhällen där det finns få oägda resurser. Men hur länge har det varit så? Det inledande citatet från 1734 års lag talar också bara omde femhärledda förvärven. Var det en uttömmande uppräkning? Vad hade hänt med det förvärvssätt somWankyf talat ombara femtio år tidigare? Om vi vidgar perspektivet från detta enda lagrum och i stället betraktar hela det äganderättsliga regelverket under tidigmodern tid, skall vi upptäcka något som ytterligare komplicerar bilden av hur rättigheter till just jord konstituerades. Den definitiva — eller vad som var tänkt att vara den definitiva - rätten till jorden överfördes nämligen inte i omedelbar anslutning till de i lagen uppräknade transaktionstyperna utan snarare successivt, nästan tvekande, och under beaktande av en rad olikartade omständigheter. En viss, i lagen stipulerad tid skulle förlöpa, under vilken de somansåg sig ha bättre rätt fick klandra överlåtelsen. Först därefter kunde den nye innehavaren känna sig säker på sin jord. Forskningen har dessutomvisat att denna »väntetid» - somjag så här inledningsvis väljer att kalla den - i praktiken kunde bli mycket längre än vad lagen krävde.^ Detta förhållande ledde till (åtminstone) tre problem, som på olika sätt manifesterade sig i det dåtida samhällslivet. Det första gällde synen på »äganderättens» grund. Var det egentligen så, som lagtexten sade, att överlåtelsen i sig var rättsgrundande, eller måste överlåtelsen alltid kombineras med den förflutna tiden? Eller var det så att ett långvarigt innehav i sig kunde lägga grunden till en till
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=