7. Hävdens orsakssammanhang Varför hade urminnes hävd en så stark ställning i det svenska samhället före enväldet, trots de motsättningar som den kunde underblåsa - mellan by^ir, inomby^ir, oeh mellan stat och samhällsmedlemmar? Denna fråga, som formulerades redan mot slutet av kapitel 3, skall nu besvaras mot bakgrund av de resultat, som lagts frami kapitel 4, 5 och 6. Ser man till tidigare forskning så är det egentligen bara Jan Eric Almquist som explicit tagit ställning till denna, eller en närbesläktad, fråga. I en undersökning från 1923 diskuterade Almquist den något mer begränsade frågeställningen varför urminnes hävd tilläts gå före rår och rör (dvs. faktiska gränser) vid tvister mellan byar.' Detta ledde till att byarna kunde expandera genomhävd. I sitt svar pekade Almquist på flera olika förhållanden. Först och främst lyfte han fram »de säregna jordäganderättsliga förhållanden, som sedan gammalt varit utmärkande för vårt land» - med detta avsågs förekomsten av utjordar, urfjällar och liknande mindre lägenheter, till vilka ägare i regel hade svårt att styrka sin rätt på annat sätt än genom hävd. Han pekade också på de komplicerade bevissituationer, som kunde uppstå om en sådan lägenhet gränsade till ägarens egentliga hemman. Han markerade vidare att det fanns en politisk aspekt. Sedan sent 1500-tal hade adeln arbetat aktivt för att urminnes hävd skulle uppfattas som ett självständigt laga fång, eftersom det skulle gynna adelsståndet och dess besittningar. Frånvaron av ett tillräckligt välfungerande lantmäteriväsen tycks också vara en faktor, somAlmquist ville räkna med.“ I allt väsentligt håller jag med Almquist. Alla dessa faktorer var viktiga. Jag tror dock att man kan lyfta upp frågan till en ännu mer generell nivå, eftersom jag menar att urminnes hävds starka ställning inte bara märks i relationen mellan byar.-^ Jag skall därför diskutera frågan mot bakgrund av sex mer grundläggande karaktärsdrag hos 1600-talets samhälle. Jag kommer här att beröra
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=