62 diska eller medicinska, nämligen församlingens kyrkoherde, vilken antogs ha den bästa kunskapen både ombehovet av vård av barn somlevde i hem, där det rådde tuktlöshet och laglöshet och omtillgången till lämpliga fosterhem. Medverkan av en juristdomare ansågs onödig, då barnavårdsnämnden till skillnad från vergeråden inte skulle befatta sig med undersökningar och åtgärder i anledning av lagbrott. Ligapojkskommittén ville somhittills anförtro den uppgiften åt de allmänna domstolarna och gick med tystnad förbi att domarens närvaro i det norska och danska vergeråden uttryckligen hade motiverats med tankepå klientens intresse av korrekt handläggning även i barnavårdsmål. I den norska och den danska rättskulturen ansågs den juridiskt utbildade domaren vara garant för rättssäkerheten. Det »svenska» synsättet förändrades inte sedan Högsta domstolens yttrande 1900 medverkat till att förvandla brott till vanart, det vill säga att föra bort barn under 15 år från straffrättens domstolar till den kommunala barnavården. Lika lite fann kommittén det nödvändigt att upplåta en obligatorisk post åt någon lärare. Kyrkoherden måste, somsjälvskriven ordförande i kyrkorådet, antas ha tillräcklig insikt och erfarenhet av skolfrågor, då församlingen av gammalt skulle övervaka barnens uppfostran och barnavårdsnämndens hela uppgift var att i religiöst och etiskt syfte påverka de barn som kom under dess handläggning. Den ekonomiska förvaltningen fick dock, främst av arbetsekonomiska skäl, sortera under den borgerliga kommunen, eftersom fattigvårdsstyrelsen redan hade ett ansvar av liknande beskaffenhet.^' I motsats till de norska och danska vergeråden skulle således barnavårdsnämnden inte reservera några platser för särskilda yrkesgrupper somjuristdomare, läkare, lärare o.s.v. Innan ett anmält ärende behandlades kunde i stället kyrkoherden inhämta uppgifter om barnets karaktär, tidigare beteende och uppfostran samt konsultera läkare för att undersöka om barnet led av någon kroppslig eller andlig abnormitet som kunde ha betydelse för bedömningen av dess vanart. Regleringen speglade den bakomliggande kriminologiska teorin; vanart ansågs inte vara en sjukdom, medicinsk sakkunskap tillmättes därför bara marginell betydelse.^- En granskning av otryckt material från arbetet inom ligapojkskommitténs andra sektion visar att barnavårdsnämndens sammansättning ändå var den stora stridsfrågan. Meningarna bröts om man skulle välja skolrådet, kyrkorådet, fattigvårdsstyrelsen eller skapa en helt ny myndighet och hur den skulle vara sammansatt, i så fall.^^ Även om man höll på traditionella konstruktioner Bet. II s. 73. Bet. II s. 91—92. Däremot Qvarsell 1985 s. 171. I arkivresterna efter kommittén ligger många olika förslag till sammansättning av barnavårdens myndighet. Ligapojkskommitténs handlingar, AK872 volym1 och 23, RA. Se även Fridtjuv Bergs minnesanteckningar, dennes arkiv i volym9728, brev från Wickbom3.1. 1901 och i volym 9688, brev till Dalin 19.1.1897, allt RA. Se vidare brev till Billing från Bagge 5.11.1900, från Wieselgren 6.9.1897 i Gottfrid Billings arkiv, LUB.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=