44 från riksdagens bonderepresentanter - i ligapojkskommittén förkroppsligade av Andersson i Nöbbelöv—vilka krävde största återhållsamhet med statsutgifterna. Riksdagen företräddestatens lagstiftning och beskattning, men de enskilda ledamöternas mandat byggde på att de kunde behålla förtroendet hos de röstberättigade och skattskyldiga männen i landets enmansvalkretsar.'^'^ Växelspelet mellan centralmakt och lokalsamhälle var ett framträdande inslag, när lagstiftaren 1902 fastställde nya rättsregler inom den brottsförebyggande ungdomsvården. Vi kommer nu att studera den laghistorien utifrån de tre typer av problemområden sombeskrevs i inledningskapitlet: målgrupper, medel och myndighet. 3. Uppfostringstanken omsätts i lagtext — målgrupper, medel, myndighet Åsikten att barn, som överträtt lagen, inte ska straffas utan uppfostras är lika uppburen som svår att omsätta i politisk handling och lagtext. Problemen kan grovt sorteras i tre kategorier, somdelvis överlappar varandra: Vilka individer ska man nå, vad ska man göra med democh vilka samhällsorgan ska engageras? - Hur ska åtgärdsrekvisiten utformas? Ska målgruppen barn definieras genom ålder, personlighet eller uppväxtmiljö? Är det situationen vid handlingstillfället eller vid beslutstillfället somska vara avgörande? - Hur ska det centrala brottsförebyggande medlet, ändamålsenlig uppfostran, utformas och hur mycket kan preciseras i lagtext? - Hur ska det allmänna utöva sin myndighet} Vilken kompetensfördelning bör gälla mellan straffrättssystemet och den kommunala vården, mellan stat, kommun, landsting och samhällets privatasektor inklusive familjerna? Hur ska olika funktioner fördelas, till exempel utredning, beslut rörande omhändertagande, vårdansvar, utskrivning, frivård, inspektion och finansiering? I det här kapitlet ska vi studera hur frågorna diskuterades och reglerades vid tillkomsten av 1902 års lagstiftning. Vi utgår från en indelning av »målgrupperna» i personer under 15 år och ungdomar mellan 15 och 18 år. Vi kommer emellertid ganska snart att konstatera hur gränsen vid 15 år, liksom den mellan beteende- och miljörekvisit, tenderade att lösas upp. Tendensen påverkade utformningen av både »medel» och »myndighet». 3.1. »i fattiga omständigheter stadda» - målgrupperna 3.1.1. Prioritet åt miljöfallen —försummade och vanartade barn under 15 år En allmän utgångspunkt för 1896 års riksdagsskrivelse var att unga lagöverträdare inte borde straffas utan uppfostras. Ambitionen var emellertid vidare Kring 1900 hade storböndernas starka position i riksdagen visserligen försvagats, men inga beslut kunde genomdrivas mot en någorlunda enig bondeklass. Carlsson 1949 s. 344—349.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=