34 zigenare. Genom remisser från K. Maj:t fick ligapojkskommittén uppdrag att yttra sig i alla dessa frågor. Ligapojkskommitténs första, »straffrättsliga», avdelning avgav betänkande med förslag till lagtexter den 26 oktober 1898, över vilket samtliga länsstyrelser fick yttra sig. K. Maj:t avlämnade proposition den 17 november 1899. Kommitténs andra, »socialrättsliga», avdelning avlämnade den 26 november samma år sitt betänkande, vilket i valda delar remitterades till bland annat domkapitlen, länsstyrelserna med hörande av landsting och stadsfullmäktige samt till överstyrelsen för Stockholms stads folkskolor. Högsta domstolen, somhade att yttra sig över kommitténs strafflagsförslag, lämnade ett mycket kritiskt utlåtande den 17 november 1900, i vilket justitieråden bland annat angrep den rättsliga uppdelningen i straffrätt respektive barnavård, vilken ansågs försvåra en ändamålsenlig brottsprevention. Inte minst justitierådet Ivar Afzelius förordade här avsteg från vedertagna straffrättsprinciper. Han hade sänt ligapojkskommitténs betänkande till Bernhard Getz, den norske jurist vilken utarbetat 1892 års förslag till barnevernslov. Getz svar var klart negativt till den juridiska tvåspårighet som utmärkte det svenska revisionsarbetet.** Afzelius komatt företräda samma ståndpunkt, först i egenskap av justitieråd i Högsta domstolen 1899, sedan som riksdagsman, när frågan i maj 1902 diskuterades i första kammaren. K. Maj:t hörsammade Högsta domstolens förslag på flera punkter. 29 november 1902 lämnades propositiontill riksdagen omåtgärder mot minderåriga förbrytare. Samma dag lämnades också propositionentill lag ombehandling av vanartade och försummade barn. Efter riksdagsbehandling under senvåren 1902 utfärdades de nya lagarna den 13 respektive 27 juni samma år.*^ 2.2. Orsakerna till ungdomsbrottslighet - den kriminologiskateorin Genom hela den parlamentariska processen, från Fridtjuv Bergs motion 1896 till 1902 års lagar, ifrågasattes aldrig framtidsscenariot att samhällsordningen var hotad av en växande ungdomsbrottslighet.Frågan om införande av offentligt administrerad uppfostran som komplement till enskilda familjer gjordes till en samhällsangelägenhet av största vikt, och den centrala frågan var inte '0 Bet. I s. VII. '* Brev från Getz till Afzelius 8 mars [december] (Texten är mycket svårläst), Ivar Afzelius arkiv, E 9488, RA. •2 Prop 1902:7. Prop. 1902:30. SFS 1902:67. SFS 1902:72. Kören blandades dock av några kritiska röster. Widell 1904. Om folkskoleinspektören i Stockholm, C. G. Bergmans tveksamhet inför statistiken, se H.-E. Olson 1992, s. 32, 49—50, 244. Karl Staaff hade i andra sammanhang uttalat tvivel om att våldsbrottsligheten över huvud taget ökade, se nedan avsnitt VI.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=