27 1.6. Undersökningens uppläggning Efter detta inledande avsnitt I är avhandlingen disponerad i fem större delavsnitt samt en avslutande sammanfattande analys. Varje delavsnitt inleds med en ingress somanknyter till den föregående framställningen och avslutas med en delsammanfattning som avser de huvudsakliga resultaten och leder över till nästa avsnitt. Avsnitt II beskriver och analyserar innehållet i och debatten kring uppfostringslagarna 1902. Denpolitiska beslutsprocessen bakomlagarnas reglering avseende målgrupp, medel och myndighet har särskilt intresse med tanke på den brytningstid, i vilken den utspelades och som bland annat utmärktes av förändringar i synen på stat-individ-lokalsamhälle, medborgarinflytande, demokrati, rösträtt, värnplikt, skatter, ökad industrialisering, fysisk rörlighet, tillväxt av tätorter, nationalismoch tullar mot utlandet. Avsnitt III undersöker den ena av de förebilder somframhållits i doktrinen nämligen 1890-talets diskussioner och lagförslag från kretsarna kring IKVoch Franz von Liszt. En översikt av kriminologins historia och av den västerländska diskussionen vid mitten av 1800-talet ger underlag för att pröva tesen om 1890-talet som ett inledningsdecenniet för progressivt kriminalpolitiskt nytänkande. Granskningen har särskilt värde mot bakgrund av att de tyska kriminalisterna (ofta hopbuntade till »den sociologiska skolan») har framställts somidéhistoriska rötter till den »behandlingstanke» somska ha nått sin straffrättsliga kulmen i och med Brottsbalken 1964. Avsnitt IV, som syftar till att söka andra ursprung bakom den svenska välfärdsstatens kriminalpolitik än de tyska kriminalisternas tankar från 1890-talet, analyserar äldre idé- och laghistoria och utgår från ett bredare rättsligt område än straffrätt. Avsnittet gör en gräns vid ungefär 1790 för att markera nedgången för Vancien régime, manifesterad genomdels strukturella förändringar beträffande demografi, produktionssystem och rörligheten av människor, varor och kapital, dels den ideologiska övergången från ett teokratiskt, statiskt, värdebevarande, auktoritärt, hierarkiskt synsätt på samhället och rätten till ett mer sekulariserat, uppåtsträvande, kritiskt prövande, individualiserat och utilitaristiskt tänkande. Avsnitt V, som avser tiden från ungefär 1790 fram till och med 1864 års strafflag, behandlar 1800-talets social- och kriminalpolitiska debatter samt korrigeringen av det svenska regelsystemet för social tillsyn och omsorg. Under denna turbulenta period, då västerlandets offentliga samtal ofta kretsade kring »den sociala frågan», ska straffrättens »klassiska skola» ha uppkommit, en ideologi och praktik som inte sällan hålls framsom rättshistorisk förebild för det sena 1900-talets »nyklassicism» och krav på proportionalitet mellan brottslig gärning och straffrättslig reaktion. Det är därför av särskilt intresse att analysera relationerna mellan å ena sidan förändringen inom regelsystemet för
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=