26 intervention - laisser faire samt internationalisering— isolering. De närmare frågeställningarna kommer att utvecklas fortlöpande under framställningens gång. Undersökningens objekt är tankemönster från olika epoker och rättsfamiljer. Den gör däremot inte anspråk på att besvara frågor, visserligen högst angelägna, omvarför vissa ståndpunkter har framförts eller vunnit lagstiftarens gehör, inte heller hur rättsreglerna har tillämpats. Avgränsningen utesluter inte att jämförelsen av idéer från olika epoker och rättssystem möjliggör att nya frågor kan ställas till redan kända resultat om ideologiska och materiella förändringar under långa tidsstrukturer. Det breda och långa perspektivet har sina för- och nackdelar. Å ena sidan öppnas möjligheten att överblicka den svenska laghistorien från medeltiden till 1900-talet, att finna tvärförbindelser mellan formellt skilda rättsområden som straff-, social-, politi- och konstitutionell rätt samt att belysa skillnader och likheter mellan utvecklingen i Sverige och västerlandet för övrigt. I takt med att ämnet växer, ökar å andra sidan risken för begreppsmässiga anakronismer samtidigt som möjligheten till fördjupning minskar. Undersökningen gör därför djupare nedslag vid tre rättshistoriska punkter: lagkommissionens arbete inför 1734 års lag, lagkommitténs, lagberedningens och riksdagens diskussioner inför behandlingen av 1864 års strafflag samt förarbetena och diskussionen inför 1902 års lagar. 1.5. Forskningsmaterial Undersökningen omfattar relevant svensk lagstiftning med förarbeten, riksdagstryck samt doktrin. Intresset koncentreras på 1800-talets två sista decennier men som redan nämnts leder forskningsuppgiftens karaktär betydligt längre tillbaka i tiden än 1800-talets slut. Särskild uppmärksamhet ägnas därför åt material från perioden efter 1830. De svenska lagtexterna har hämtats från de standardverk somanges i källförteckningen. En omfattande idé-, social- och allmänhistorisk litteratur har anlitats för att teckna rättsreglernas bakgrund och kontext. Även omorsakerna till rättens förändring och frågan om dolda motiv inte ställts i förgrunden, har privatarkiv använts för att belysa det politiska spelet bakomlagstiftningen. Utländsk idé- och rättsutveckling är givetvis av intresse för frågan omsvensk rätts internationalisering. 1800-talets lagutvecklingpå området har kunnat utforskas till viss del i de lagsamlingar somanges i bibliografin, men också genomstudier vid Max Planck-Institut fiir Europäische Rechtsgeschichte i Frankfurt am Main och Institut fiir Österreichische und Deutsche Rechtsgeschichte i Wien. Diskussionen inominternationella organisationer speglas främst genomtidskrifter och rapporter, ett material somdessutomvisar på tänkbara receptionsvägar till svenska aktörer och arenor.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=