25 1890-talets offentliga diskussion och förslag rörande ungdomar som ansågs asociala. Men även tidsskeden före 1800-talet har intresse. I vilka avseenden kan vi tala omuppfostringslagarna somnågot nytt, respektive somfortsättning på 1840-talets debatt omden sociala frågan? Hur har den svenska staten agerat i fråga om brottsförebyggande barnavård och reaktioner på ungdomsbrott? Finns överensstämmelser med betydligt äldre debatter och förebilder? Statsinteruention — laisser faire: Frågan om straff eller vård kan för det tredje förknippas med frågan om den offentliga maktens fördelning mellan stat och kommun. Hypotesen är att 1902 års lagstiftning innebar ökad statlig intervention inom barnavård och kriminalvård. Statsinteruention är ett begrepp som måste preciseras för att bli meningsfullt i en rättshistorisk analys. Ansågs staten vara liktydig med bara centralmakten eller räknade man också in också kommuner och landsting i »staten»? Vad ligger i begreppet »intervention» - lagstiftning, tvångsmakt, upprättande, drift och finansiering av institutioner, utbildning, arbetsgivarfunktioner, inspektion? Hur fördelades ansvaret 1902 för omsorgoch tillsynav ungdomsbrottslingar mellan stat, kommun och enskilda? Innebar fördelningen något nytt? Internationalisering—isolering: Frågan omförändring står i förbindelse med en fjärde fråga, nämligen receptionen. Hypotesen är att svensk rätt kontinuerligt influerats av västerlandets internationella idé- och lagutveckling. De arbeten som befattat sig med frågan har tämligen entydigt kommit till slutsatsen att Sverige, så långt tillbaka vi kan studera skriftliga källor, stått under oavbruten internationell påverkan.En annan tolkning, framförd i de tre juridiska fakulteternas utredning så sent som 1992, talar däremot om »Sveriges hittills ovanligt isolerade ställning i juridiskt hänseende» och att den svenska rättsordningen sedan århundraden på flera fält skapats utan mera påtagliga direkta inflytelser från de ledande rättssystemen i Europa. Särskilt straffrätten ska ha ställt sig självständig i förhållande till utlandet.Meningsbrytningen får tjäna somännu en utgångspunkt för min undersökning. Vilka utländska förebilder fanns vid sekelskiftet 1900 och hur pass lyhörd var den svenska lagstiftaren? Har den svenska rätten utvecklats isolerat eller i samspel med impulser från de ledande rättssystemen i Europa i fråga omreaktioner på ungdomsbrott? Vi kan således sammanfatta en rad övergripande frågeställningar under fyra teman: humanitet — repression, behandlingstanke — »klassisk» straffrätt, statsSe t.ex. J. E. Almquist 1937. Nelson 1950, 1969, 1979, 1986, 1989, 1990. Anners 1964, 1965 och 1990. Jägerskiöld 1963. Gaunt 1975. Modéer, 1971, 1975. Inger 1961, 1976, 1983, 1994. Sjöholm 1972, 1976, 1988. Malmström1976. Brohed 1973. Wennberg 1985. C. Peterson 1985. Häthén 1990. Bo H. Lindberg 1984, 1992. Nygren 1992. Europagemenskap och rättsvetenskap, s. 16.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=