RB 56

340 Den processens negativa konsekvenser var emellertid uppenbara redan för deltagarna i 1830- och 40-talens debatt omden »sociala frågan». Då formulerades också de rättspolitiska problem och de allmänna grundsatser för rättslig reglering som sedan skulle slås fast i lagrevisionen 1902 och vara vägledande fram till vår egen tid. Samhällssynen från 1839 års fattigvårdsbetänkande går igen nästan ordagrant i utskottsbetänkandet inför lagstiftningen 1902: »Och som samhället måste fordra, att varje dess medlem såväl icke genom ett brottsligt eller lastbart levnadssätt sätter sig emot samfundsordningen, som även efter måttet av sina krafter deltager i det gemensamma kulturarbetet, följer därav, att staten är berättigad för detta måls vinnande anlita de nödiga åtgärderna, även där detta ej kan ske utan intrång i föräldrarätten. »^ (1902) »Av varje samhällsmedlem måste Staten ha rätt fordra, icke allenast att han är oskadlig för samhället, utan ock att han äger det kunskapsmått, som gör honom till en nyttig medborgare och skicklig att rätt kunna uppfylla sina samhällsplikter /.../ Barn, vilkas föräldrar eller uppfostrare visa sig, oaktat erhållen varning, genomderas leverne oskickliga att uppfostrarekallet rätt vårda, hör likaledes, då sådant bliver vederbörligen styrkt, av socken- eller stadsnämnden fråntagas föråldrarna.»■♦ (1839) 1890- och 1990-talens diskussion om åtgärder mot ungdomsbrottslighet och motsättningen mellan ett konsekvent straffsystemoch vad man hoppas vara en rationell samhällsplanering har alltså förts efter fronter som dragits upp långt tidigare. Undersökningen har visat att uppkomsten av den svenska rättens dualism beträffande reaktioner på ungdomsbrott ingår i en bredare historisk process än den straff- och socialrättshistoriska och berör frågan om förhållandet stat - kommun. Den har också visat att den svenska regleringens särarter har ett idé- och laghistoriskt ursprung, som är betydligt äldre än 1890-talet och »the progressive period». Undersökningen stannar vid 1902 års lagstiftning. Vi har funnit att rättsliga fenomen somfolkskolan, villkorlig dom och socialvård ofta bibehålls av andra skäl än de för vilka de ursprungligen tillkommit. En angelägen forskningsuppgift för framtiden är att undersöka de värderingar och rättsliga lösningar som har ventilerats under 1900-talet beträffande åtgärder mot ungdomsbrott och hur dessa kriminalpolitiska perspektiv har förhållit sig till receptionen, till den inhemska traditionen och framför allt till synen på den »offentliga» samhällssektorns omfattning och uppgifter. En teoretisk utgångspunkt kan då tas från det intressanta sammanträffandet att det svenska samhället från perioden närmast efter sekelskiftet 1900 utmärktes av ökad nationalism, tullskydd, inte3 SäU (2) 1902:2, s. 10. Underdånigt betänkande med dertill hörande handlingar angående fattigvården i riket, utom Stockholms stad, jämte dermed sammanhang egande ämnen (1839, del 2), s. 109-111.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=