19 att sedan accepteras i stortinget genom en allians mellan politisk vänster och höger; liberala lärare ville rensa folkskolan från störande element, konservativa jurister ville få in avvikarna i sitt nya, differentierade system. Den stora stridsfrågan gällde barnavårdsnämndens sammansättning, beträffande vilken juristerna krävde obligatorisk plats för juridisk expertis, medan lärarna betonade betydelsen av den pedagogiska professionens medverkan. Den norska lagstiftningen 1896 ska ses somuttryck för en upplevelse av social förvandling, som en reflex av rörelser utanför Norge. Stang Dahl sammanfattar lagens uppkomst i den enkla formeln: 1) produktion - utländsk idéutveckling, 2) reproduktion — Getz’ förarbete 3) acceptans — politisk samförståndslösning i den lagstiftande församlingen. Beträffande den svenska laghistorien har Klas Bröms och Hans-Erik Olson visat att bakom 1890-talets folkskollärarkrav på särskolor för vanartade barn låg tanken på en nivellerande allmän grundskola, där också överklassen skulle våga sätta sina välartade barn utan fara för asocial smitta frånvanartade.Stang Dahls tolkning av de norska folkskollärarnas roll stämmer väl med det svenska scenariot. Men frågan kvarstår, hur agerade de svenska juristerna? Vi ska snart återkomma till om de uttryckte samma revirtänkande som Stang Dahl funnit hos deras norska kollegor. I likhet med flera andra författare tangerar också Stang Dahl uppfostringstankens anknytning dels till offentlig rätt i vid bemärkelse, dels till idéströmningar under tidiga skeden av 1800-talet. Hon hävdar att filantropin under flera decennier levde i en oklar relation till centralmakten och att det nya i barnevernsloven 1896 gällde att staten tog ett större organisatoriskt och ekonomiskt ansvar.52 Sammanfattningsvis kan konstateras att litteraturen om 1900-talets svenska barnavårds- och straffrättshistoria ger en rad begrepp att använda i en teoretisk referensram: humanitet, vetenskap, behandlingstanke, klassisk straffrätt, rättvisa straff, ändamålsenlighet, statsintervention, internationalisering. 1.4. Teoriramoch inledande frågeställningar Det västerländska samhällets komplicerade förhållande till vård och straff har i utländsk litteratur behandlats ur en rad olika aspekter.^^ Flera arbeten har uppBröms 1964 s. 206-236. H.-E. Olson 1992 s. 31—54. Harald Thuen scr barnevernsloven somkulmen på en lång process, där privata anstalter dels tagit över klientel frän fängelserna, dels fungerat som avstjälpningsplats för folkskolans problembarn. Thuen 1991. Rusche - Kirchheimer 1939. Grunhut 1948. Sellin 1944, 1976. Cohen 1966. Rothman 1971. Lenman m.fl. 1980. Garland - Young 1983. Garland 1985, 1990. Forsythe 1987. Foucault 1987. Frommel 1987. Naucke 1982. Schmidt 1983. Stangl 1988. Wright 1983. Wiener 1990. Radzinowicz - Hood 1990. V. Hofer 1992.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=