328 gången av det svenska materialet visar snarare att 1800-talets doktrin och lagförarbeten - långt innan »den sociologiska skolan» etablerats på 1890-talet - ansåg straffets främsta syfte vara individualprevention genom rättvis vedergällning, det vill säga förändring av gärningsmannens viljeinriktning och att reaktionen skulle mätas även efter hans personlighet, sociala omständigheter och behov av uppfostran. Dessutomanbefalldes och tillämpades ett tvåspårigt system som innebar att unga eller »farliga» brottslingar efter straffet kunde sättas i långvarigt tvångsarbete för uppfostran respektive oskadliggörande. Statsintervention - laisserfaire: Hypotesenvar att 1902 års lagstiftning innebar ökad statlig Intervention inombarnavård och kriminalvård. Hypotesen får stöd. Resultaten understryker visserligen redan kända fakta att ändamålsenlig uppfostran aldrig har varit föräldrarnas ensak och att den svenska staten alltid har intervenerat i familjernas eller kommunernas system för uppfostran, vård och kontroll. Samtidigt innebar 1902 års lagstiftning att centralmakten, vad gäller brottsförebyggande vård av barn och unga, ställde sig i en ny position genom att närmare reglera åtgärdsrekvisit, rättsföljder och myndighetsfrågan, inte minst med generösare statsanslag (finansieringvia skattesedeln). Även omden luddiga lagtexten bibehöll avsevärt utrvmme för statliga och kommunala myndigheter att avgöra hur lagen skulle tillämpas, liksom vilka effekter och kostnader den skulle generera, är det ofrånkomligt att revisionen ingick i ett större rättspolitiskt perspektivskifte. Den social- och straffrättsliga lagstiftningen kring sekelskiftet 1900 speglar en nationalstatligtendens att öka integrationen mellan stat och lokalsamhälle, mellan offentlig och privat sektor. En beståndsdel i denna nygamla »husbondelighet» var att individual!- sera straffrätten genomatt låta antingen eftergifter av vedergällningen eller välvillig, ändamålsenlig, långvarig och kostsam tvångsvård bli ersättning för eller komplement till klandrande, kortvariga och mindre kostsamma straff. Internationalisering - isolering: Hypotesen var att den svenska rätten under sekler kontinuerligt har interagerat med och påverkats av idé- och lagutvecklingen inomvästerlandets ledande rättssystem. Resultatet ger klart stöd för hypotesen, men man måste samtidigt uppmärksamma den fasta traditionen att aldrig förlora sig i teoretiska spekulationer utan att pragmatiskt anpassa och sammansmälta utländska förebilder med etablerade inhemska mönster. Den svenska rättshistorien om avvägningen mellan rättvisa straff och ändamålsenlig vård är dock väl förankrad i västerländskt tänkande. Detta blir nu utgångspunkt för en djupare redovisning och analys av undersökningens resultat. I den västerländska idé- och laghistorien, åtminstonefrån Aristoteles skrifter och åtminstone fram till ungdomsbrottskommitténs betänkande 1993, löper tankelinjer omatt familjen har avgörande brottsförebyggande betydelse och att
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=