324 att Sverige höll fast vid lokala och administrativa traditioner, medan Norge och i synnerhet Danmark lade större vikt vid statens judiciella och straffprocessuella reglering. Rättshistoriens förlopp var inte identiskt lika mellan länderna. Uppfostringslagarna 1902 framstår som delar i en större rättspolitisk förskjutning som rörde förhållandet mellan stat respektive lokalsamhällets kommunala och halvt »privata» självstyrelse. Frågorna omstraffets grund och syfte anknöt till den vidare offentligrättsliga frågan om vilka funktioner för social anpassning eller socialt skydd somskulle vila på den statliga respektive privata sektorn, och de kunde ventileras med hänvisning till statsbudgeten likaväl som till förhållandet mellan stat och medborgare. Diskussionen rörde inrättande av en ny uppfostrande instans i gränslandet mellan å ena sidan lokalsamhällets fattigvård och folkskola, å andra sidan centralmaktens fängelser. Båda sektorerna genererade dessutom, i likhet med rättssystemet, nya, självmedvetna och internationellt orienterade yrkeskårer - folkskollärare och fängelsepredikanter - vilka snabbt förv^ärvade goda förutsättningar att påverka den statliga beslutsprocessens lagstiftning och anslagstilldelning. Tanken på staten som social ingenjör, i sista hand genomtvångsvård av behövande medborgare, kunde från skilda målsättningar stödjas av både liberala och konservativa. Den svenska debatten under förhistorien till 1902 års uppfostringslagar rörde inte, i motsats till ledande utländska rättssystem, legitimiteten och legaliteten bakom tvångsvård. Det torde vara svårt att under perioden 1879-1896 i riksdagen finna ett enda uttalande om att placering på uppfostringsanstalt kunde betraktas som en begränsning av föräldrarnas (och ännu mindre barnens) rättigheter. En ändamålsenlig och kraftfull rättspolitik legitimerades som medel för att höja produktionen, för att frigöra individerna, för nationell uppryckning och »samling». De svenska särdragen i lagstiftningen från 1902 och fram till vår egen tid kan därför inte förstås enbart genom en jämförelse med andra länders straffrättsliga idé- och lagutveckling vid samma tid. De bör även relateras till betydligt äldre epokers tänkesätt och analyseras ur ett bredare perspektiv på det politiska och moraliska systemsomkallas juridik.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=