314 rätten några decennier tidigare, dessutomavsåg att ta vid där fängelserna ännu inte hade hunnit misslyckas, det vill säga låta tvångsuppfostra också tillräkneliga unga lagöverträdare. När vi nu övergår till de nordiska eller »skandinaviska»-*^ uppfostringslagar som stiftades kring sekelskiftet 1900, kan vi notera deras processuella egenhet att inte kräva obligatoriskt domstolsbeslut för att skilja barn från föräldrar. Vi kommer emellertid dessutomatt finna att den skandinaviska modellen inte var enhetlig, varken beträffande straffsystemets överföring av ungdomsbrottslingar till social vård eller i fråga omde barnavårdande myndigheternas organisation och arbetsordning. 13.2. Den skandinaviska modellen? Samhällets reaktioner på ungdomsbrott diskuterades även i 1890-talets Norge och Danmark. Norge införde 1896 lagen om behandling 3iV forsomte born. I Danmark tillsattes en kommitté, vilken lämnade sitt förslag 1895, året innan den svenska ligapojkskommittén tillsattes. Först 1905 fattade den danska riksdagen beslut ominförande av lagen omforbryderske ogforsomte born og unge personer. Hur förhöll sig de tre skandinaviska ländernas lagar till varandra och till annan europeisk lagstiftning? Finns det fog för talet om en »skandinavisk modell»? Vilka inbördes variationer visade de tre ländernas lagar? Flera paralleller fanns mellan de skandinaviska förarbetena. Argumenteringen var uppbyggd på samma sätt. Storbritannien framställdes som föregångslandet, vilket med en framsynt lagstiftning och generösa statsbidrag förde en lyckosam kamp mot brottsligheten. De svenska texterna refererade dessutom till samma tyska lagar, författare och terminologi som Bernhard Getz hade gjort i sitt lagförslag 1892.Överensstämmelserna var stora, men de kan inte uteslutande tolkas som reception från Norge till Sverige.-^’ Den gemensamma officiella intentionen var att staten genomatt sörja för ändamålsenlig uppfostran skulle vända eller förhindra en ogynnsam utveckling mot vanart och brottslighet. En social selektion och en tidsobestämd behandling av unga problemfall skulle grundlägga den moraliska kompetens och normalitet som samhället ansågs behöva. Förklaringen om miljöns betydelse för uppkomsten av asocialt beteende gav grunden för åtgärden. Staten skulle låta Uttrycken »skandinavisk» och »nordisk» har i komparativ rätt behandlats som synonymer, trots att Danmark (och inte heller Island) egentligen inte ing.år i det geografiska begreppet »Skandinavien». Zweigert-Kötz 1993 s. 287, Bogdan 1993 s. 91. Bet. I s. 37-62. Getz 1892 s. 102-110. Stang Dahl 1978 passim. Lokke 1990 s. 28. Nielsen 1986 s. 128. Ledamoten i ligapojkskommittén Fredrik Fant, chef för Hall och medlemi IKV, genomförde en omfattande studieresa under våren 1897, från vilken han redovisade bland annat lagtexter och anstaltspraxis. Konseljakten, justitiedepartementet 29.11.1901, volym 1. RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=