RB 56

309 Vid slutet av 1800-talet förändrades rättskulturen. Efter lång diskussion stiftades 1889 en lag som medgav tvångsomhändertaganden på rena miljökriterier.'^ Bortsett från de tidigare nämnda fallen kunde föräldrarätten nu inskränkas enligt en generalklausul om dåliga uppfostrare, vilka genom vanemässig dryckenskap, sitt uppenbart och förargelsväckande dåliga uppförande eller genomdålig behandling ansågs sätta antingen barnets hälsa, säkerhet eller moral i fara.^ Här var uppväxtmiljön ett viktigt villkor för ingripande. Omhändertagande krävde inte att barnet självt visat asocialt beteende, däremot att föräldrarna formellt kunde klandras. Straffrättsligt hade den franske lagstiftaren 1850 eftergivit principen om att en tillräknelig ung person somöverträtt lagen skulle drabbas av ett proportionellt och rättvist straff. 1891 infördes, delvis med förebild i en belgisk lag 1888^ villkorlig domi Frankrike. Institutet kunde användas vid dom till fängelse eller böter och efter en återfallsfri prövotid av fem år betraktades det uppskjutna straffet som omdet aldrig dömts ut.^ Likheten med utvecklingen i Storbritannien är återigen påfallande.^ 1850och 60-talens lagar omReformatory och Industrial Schools öppnade vägar från straffsystemet till den privata filantropins tidsobestämda tvångsuppfostran. 1889, alltså samma år som den franska skyddslagen tillkom, infördes Prevention of Cruelty to, and better Protection of Children Act, enligt vilken domstol i petty session kunde låta tvångsomhänderta barn, vars föräldrar »wilfully illtreats, neglects, abandons, or exposes such child /.../ in a manner likely to cause such child unnecessary suffering or injury to its health». Den brittiska lagen 1889, somdessutom förbjöd vissa former av barnarbete och möjliggjorde omhändertagande mot föräldrarnas vilja, anvisade ingen formav anstaltsvård utan höll sig till fattigvårdens etablerade modell med fosterhem.’° De utvidgade möjligheterna till omhändertaganden in loco parentis låg tidsmässigt nära Probation offirst Offender's Act 1887, sommedgav ytterligare eftergifter på den straffrättsliga vedergällningen. Genomlagen 1887 fick domstolen möjlighet att släppa förstagångsförbrytare utan straff, omde lovade Loi sur la protection des enfants maltraités ou moralement abandonncs 24.7.1889. 5 »par leur ivrognerie habituelle, leur inconduit notoire et scandaleuse ou par mauvais traitement, compromettent soit la santé, soit la sécurité, soit la moralité de leurs enfants». A.a. art. 1, 2: 6. ^ Loi établissant la liberation conditionelle et le condamnations conditionelles dans le system pénal 31.5.1888. ^ Loi sur Tattenuation et Taggravation des peines du 26 Mars 1891. ** För utvecklingen i USA under det sena 1800-talet, se Abbott 1938, Platt 1977 och Gordon 1989. ^ An Act for the Prevention of cruelty to, and better protection of, children. 26.8.1889. sect. 1 och 2. Sedan 1876 hade lokala skolstyrelser rätt att skilja barn från föräldrar somtredskades beträffande skolplikten. An Act to make further provision for Elementary Education. 15.8.1876, sect. 11-12. 21

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=